Sök på konserthuset.se

Fyra armar & 20 fingrar

De är bröder och de har spelat tillsammans sedan barnsben. Nu framträder de med två flyglar och fyrhändigt i pianoserien – och låter som en enda övermänsklig musiker.

De nederländska pianistbröderna Lucas & Arthur Jussen kommunicerar musikaliskt med varandra på närmast telepatisk nivå, vilket gör deras konserter till en upplevelse utöver det vanliga. När de kommer till Konserthuset Stockholm i januari är det första gången en duo gästar pianoserien.

Lyssna når de båda bröderna på telefon en fredagseftermiddag i oktober.
– Vi sitter i bil och kommer strax att åka in i Tyskland! Det kan bli lite problem med mottagningen, säger Lucas som svarar.

Bröderna Jussen är 26 och 29 år gamla och har spelat tillsammans sedan barnsben. Lucas är äldst och visade tidigt att han var en exceptionell musikalisk talang. När Arthur visade sig ha samma gåva föll det sig naturligt för de båda att spela tillsammans.

– Vår pianolärare pushade oss också och tyckte vi skulle bilda en duo. När vi var tio och tretton år gamla fick vi dessutom bo med pianisten Maria João Pires och studera för henne. Vi var ju så unga och öppna för allt, och att få ha henne som lärare var betydelsefullt för vår musikaliska utveckling, säger Arthur.

Idag ger de konserter över hela världen och spelschemat är intensivt. Att de tillbringar så mycket tid tillsammans är inte ett problem. De tröttnar inte på varandras sällskap.

– Tvärtom! Vi känner oss lyckligt lottade som får vara tillsammans och göra det vi älskar mest, spela och utvecklas musikaliskt. Om vi kommer hem efter en konsert eller turné går vi inte direkt hem var och en till sig utan besöker gärna en restaurang och fortsätter att umgås, säger Lucas.

De bor båda i Amsterdam men är uppväxta i Hilversum tre mil utanför staden, där deras pappa är slagverkare i Nederländska radiofilharmonin och mamma flöjtist och välkänd pedagog.

– Vi besöker ofta våra föräldrar för de har två bra flyglar i ett rum där vi kan öva, säger Arthur.

Vad är den stora utmaningen med att spela fyrhändigt, undrar jag.
– Vi tycker att det blir som bäst och vackrast när vi kan låta som en person. Ibland hör vi pianister som är fantastiska var och en för sig, men när de spelar tillsammans blir det inte bra utan två olika karaktärer som skär sig mot varandra. När Lucas och jag framför ett stycke smälter spelet samman, och om någon av oss gör en dragning i tempot eller dynamiken följer den andra med, omedelbart och intuitivt, säger Arthur.

Det händer ibland att de har olika uppfattning om hur en enskild passage eller fras ska gestaltas. Samtidigt är båda kompromissvilliga och har sällan några problem att enas om en tolkning.

– Vi pratar egentligen inte särskilt mycket när vi övar, inte ens när vi tar oss an nya stycken. Vi spelar, går in i musiken tillsammans och då ger sig allt väldigt naturligt.

Bröderna Lucas och Arthur har spelat tillsammans så länge de minns och har haft samma lärare. Att de har likartade spelstilar är inte underligt.

– Samtidigt är Lucas en annan person än jag, och det återspeglas också på något sätt i spelet. Men när vi framfört något på två flyglar och folk har poängterat olikheter i spelet har det mer berott på instrumentens olika klang än på oss, säger Arthur.

Repertoaren för solopiano är enorm, medan den för fyrhändigt piano eller två pianon är mer begränsad. Men det är ingen brist på stycken att spela, säger de båda.

– Vi kan hålla på i minst femton, tjugo år innan det blir svårt att hitta ny repertoar. Men det är arbetskrävande. Vi spelar ofta nyskriven musik, och tar vi oss an tio olika verk kanske det bara är två som håller i längden, intygar Lucas.

Här tappar jag kontakten med bröderna Jussen på väg in i Tyskland där de ska göra flera konserter.

Vid sin konsert i Konserthuset Stockholm i januari får vi höra de båda i några av den fyrhändiga repertoarens stora nummer, Stravinskys pianoversion av Våroffer, Mendelssohn-Bartholdys virtuosa Andante och Allegro brillant tillägnad Clara Schumann och Schuberts magnifika fantasi, musik fylld av vemod och grubblerier, ljust skimrande melodier och rytmiskt offensiva attacker.

— Göran Persson

Söndag 22 januari 2023 kl 15.00

Schubert, Mendelssohn-Bartholdy och Stravinsky för fyra händer.