Sök på konserthuset.se

Magnus och sångarna

Säsongens romanskonserter bjuder på stjärnor som Sir Bryn Terfel, Ian Bostridge och Nina Stemme. Alla sätter de sin lit till en och samma person: pianisten Magnus Svensson.

Det är pianisten Magnus Svensson som sedan 2015 planerar och håller i romanskvällarna, där man på nära håll möter både de främsta svenska sångarna och internationella storheter. Ryktet om hans kvaliteter har också spridit sig långt utanför Sveriges gränser. Nyligen knöts han till Askonas Holt, en framstående artistagentur baserad i London.

– Just de har också många av världens ledande sångare och romanspianister. Det är väldigt hedrande. På sätt och vis har nog hans aktiviteter i Konserthusets romansserie bidragit till ryktbarheten.

Märks det redan någon skillnad att ha en internationell agentur?

– Det tycker jag. Agenturerna har stor makt, och det är väl egentligen på både gott och ont. Men jag kan styra mycket efter eget huvud. I Konserthuset sätter jag repertoaren för romanskvällarna tillsammans med programchefen Fredrik Andersson.

Säsongen 2022/23 väntar många storheter. Från svenskt håll bland andra Nina Stemme, Hanna Husáhr och Ida Falk Winland och från de internationella scenerna sådana som Sir Bryn Terfel och Ian Bostridge.

Låt oss börja med den store walesaren Bryn Terfel. Den planerade konserten våren 2021 blev inställd men nu är det dags. Det står ”program meddelas senare”. Har ni träffats?

– Inte inför den här konserten, men vi har träffats tidigare.

Har du spelat med honom?

– Bara privat. Det här blir den första konserten vi gör tillsammans.

Ställs inte du inför en svår situation om det blir musik som ramlar in väldigt sent?

– Det händer ofta. Ibland har romansserien också haft inhoppade artister, då kan man ha bara timmar på sig före konsert. Då är det, så att säga, ingen nackdel om pianisten är väl förtrogen med standardrepertoaren.

Konserten med Bryn Terfel blir i Stora salen och inte i Grünewaldsalen, vad betyder det för framförandet?

– Det är lite av en myt att den intima kammarmusiken också kräver ett intimt rum för att komma till sin rätt. Konserthusets Stora sal lånar sig väl till romansens finstämda uttryck. Se bara på den fantastiska pianoserien i samma sal!

Men kan man säga att gesterna behöver vara större och tydligare?

– Kanske, men mycket kommer an på den koncentration som artisterna skapar i salongen. Salens inbyggda egenskaper påverkar sådant som artikulation och dynamik. Så man kan inte ha ett enda sätt att framföra musiken, och därför inte i detalj bestämma allt i förväg.

Bryn Terfel är väl just en sån artist som kan hitta på saker ni inte kommit överens om innan?

– Man repar ju inte för att få ihop musiken, man repar framför allt för att lära känna varandra. Visst kan det finnas vissa passager som man behöver diskutera och lösa innan, men vad vi gör på scenen … det får vi se då.

Hur mycket tid har ni för repetitioner?

– Han är på plats två dagar innan, och så är det med de flesta artisterna i romansserien. Men det varierar och beror helt på svårighetsgraden. Ibland händer det att man behöver ses långt i förväg. Under förra säsongen repeterade jag i fyra länder i Europa med olika sångare, innan de kom till Konserthuset Stockholm.

– Men om det är två ”bildade” musiker som möts så behöver man egentligen inte mycket för att få ihop programmet. Som med Dorothea Röschmann förra säsongen. När vi kom till Alban Bergs Sju tidiga sånger sa vi båda ”äh, den här repar vi inte alls”. De sångerna gjorde vi först på själva konserten.

Det ger det hela en extra nerv också?

– Den mesta musiken är förstås kolossalt välrepeterad, men märker man att det finns en fin dynamik och ett bra samspel är det spännande att göra så.

Ja, du möter många typer av sångare, med olika temperament. Det måste finnas tillfällen när kemin mellan sångare och pianist inte fungerar?

– Det är klart att ett spontant frieri inte alltid infinner sig efter konserten, men det har faktiskt inte hänt mig att kemin ställt sig i vägen. Det är inte alltid att man uppnår helt rätt ”temperatur”. Då är det min uppgift att uppfatta situationen och föreslå lösningar i stunden; kanske bjuda in till en extra andning eller, lika vanligt, hoppa över en.

Du visar att du ger sångaren extra tid inför till exempel en längre och krävande fras?

– Ja, hela tiden. Eller stjäl tid så att vi kan hålla ihop frasen, så att luften räcker.

Och nu pratar vi om sådant som händer under konsert och inte bara vid rep?

– Både och, och det händer praktiskt taget alltid någon gång. Det förutsätter en nära kontakt. Hur mycket en fras blommar är avhängigt hur den föregående frasen blev. Andningen hos sångare är en mycket svår konst. Ibland måste man lösa det genom att transponera musiken upp eller ner något tonsteg. Jag gör det ibland, även under konsert.

Gör du det?!

– Utan att kokettera: det måste man som romanspianist. Ett så tätt musicerande, med små detaljer som många av oss inte tänker på, kräver antagligen lyhördhet och förtroende mellan sångare och pianist?

– Till mina studenter brukar jag säga att pianisten alltid överlever en fras, även om det är okänsligt spelat. Men det gör inte sångaren! Är luften slut, så är den slut. Romanspianisten måste ta hänsyn så att alla konsonanter hinns med, att det blir rätt uttryck, att luften räcker. Då uppstår förtroendet.

Du är själv specialist på just romansinterpretation. Då tänker nog många i första hand på repertoarkännedom. Men det är inte sånt vi pratar om här nu, utan om ett annat förhållningssätt till sin medmusiker om det är en sångare?

– Ja, lyhördhet är förstås gynnsamt oavsett konstellation, men det är väldigt ”ödmjukande” att spela med en röst. För att bli en bra romanspianist krävs det också ett intresse för lyriken och ett sinne för det dramaturgiska, så att det hela tiden finns en spänning i berättelsen. Men framför allt krävs att man förstår hur rösten som instrument fungerar.

Av allt det här inser man lätt att det inte handlar om att bara ”ackompanjera”.

– Det är en väldigt viktig definitionsfråga. Att vara en god romanspianist innebär inte att man följer sångaren, eller det är åtminstone bara en del av det hela. Berättandet måste delas mellan sångaren och pianisten, och roligast blir det när vi utmanar varandra.

Vi går vidare. Sen har vi Nina Stemme, som bland annat sjunger musik av Sigurd von Koch. Lite ovanligare svensk musik från förra sekelskiftet.

– Sigurd var ju visionären, han utvecklade konstformen i sin tid medan till exempel sonen Erland von Koch var en mer konservativ tonsättare.

Ni har spelat de här sångerna tillsammans, du och Nina Stemme?

– Vi började faktiskt studera in flera olika konsertprogram under pandemin. Plötsligt hade vi båda mer tid, och vi kunde leka oss fram. Vi träffades flera gånger i veckan under ganska lång tid. Så under kommande säsong gör vi även konserter i till exempel London, San Francisco och Genève. Olika program på olika ställen. Nina är härlig! Hon söker gärna ny repertoar.

Då kanske även publiken i Wigmore Hall kommer att få höra Sigurd von Koch?

– Han finns faktiskt med på alla ställen. Musiken är som skriven för Nina.

Två av konserterna är med dubbla sångsolister. Dels den allra första
konserten i höst med Hanna Husáhr och Dara Savinova, och dels den sista våren 2023 med Ida Falk Winland och Emma Sventelius.
– Med två sångare ökar möjligheten att variera repertoaren ännu mer. I de här konserterna får den ibland eftersatta slaviska repertoaren samsas med sånger av Kaija Saariaho, Lili Boulanger och Granados och Grieg. På papperet väl eklektiskt i båda fallen, men det blir finfint i sitt sammanhang.

Ian Bostridge i Schuberts Winterreise. Det är en stor händelse. Han är specialist på just Winterreise, och har även skrivit en personlig bok om musiken: Schuberts Winterreise – En passionshistoria (på svenska 2015).
– Jag ser verkligen fram emot att framföra den musiken med någon som vänt på alla stenar. Jag har spelat Winterreise ofta.

Kommer Bostridge med en bestämd idé om ett verk han grävt så djupt i?

– Självfallet kommer han med en personlig tolkning som vi utgår från. Men bestämd på alla punkter lär den inte vara,

Bostridge är en öppen musiker. Han kan sin Winterreise så bra att han kan tillåta sig nya infall, i sång efter sång. Annars vore han ingen konstnär. Kring tempoval och liknande får det aldrig vara några osäkerheter, men jag är helt övertygad om att vi inom vissa ramar kommer att hitta ett gemensamt berättande.

Ni har aldrig spelat tillsammans?

– Nej, aldrig med Ian Bostridge, men det är rafflande att möta sångare som verkligen gjort ett stycke till sitt eget. Så var det ju också förra säsongen med Christoph Prégardien, som hade gjort Schwanengesang vid runt 80 tillfällen på scen.

Ja, det kanske inte kommer som någon överraskning att Magnus Svensson också anger två sångarnamn när han berättar om vilka som präglat hans musicerande mest.
– Anne Sofie von Otter och Sarah Vaughan. Det kom väldigt tidigt in i bilden. Deras sätt att frasera, att berätta. Det Sarah Vaughan kunde göra med en enda fras kräver stor fantasi och enorm teknik. Liksom hos von Otter finns det här ”överskottet”, som betyder att hon kan driva musiken vart som helst. När en fras laddas vet man ofta inte var det ska sluta, det kan bli något helt oväntat, och fantastiskt.

Det här med jazzen ... här kanske man kan ana din förtjusning i det oplanerade, att improvisera i ögonblicket. Men du har inte spelat jazz själv?

– Jodå, jag har varit barpianist, framför allt på olika hotell. Organist och barpianist.

Kyrkan och krogen?

– Ha ha. Ja, båda arbetsställena kräver ett sinne för improvisation – så också i ett romansprogram här i Konserthuset!
Det har många av oss ingen aning om.
– Nej, det är meningen.

— Tony Lundman

Konserter

  • Genre: Vokalt

    Musik av Rachmaninov, Tjajkovskij och Grieg.

    Onsdag 19 oktober 2022 kl 19.00
  • Genre: Vokalt

    Den walesiske basbarytonen är hett efterlängtad.

    Lördag 19 november 2022 kl 15.00
  • Genre: Vokalt

    Musik av bland andra Robert Schumann och Gösta Nystroem.

    Onsdag 25 januari 2023 kl 19.00
  • Genre: Vokalt

    Den engelske tenoren Ian Bostridge i Schuberts mästerliga sångcykel.

    Onsdag 15 mars 2023 kl 19.00
  • Genre: Vokalt

    Musik av Granados, Dvorák, Lili Boulanger och Messiaen.

    Onsdag 3 maj 2023 kl 19.00