Brahms andra pianokonsert

Johannes Brahms andra pianokonsert gjorde omedelbar succé. Han hade utökat den traditionella tresatsiga konsertformen med ett scherzo och på ett helt nytt sätt fått pianostämman att smälta samman med orkestersatsen. Brahms var själv solist vid uruppförandet i Budapest i november 1881 och han gjorde därefter en rad uppföljningskonserter i de stora konserthusen runt om i Europa.

Konserten blev en skön revansch för Brahms, för hans första pianokonsert hade nämligen inte alls gått hem hos den samtida publiken. Här är det den mångfaldigt prisbelönade tyske pianisten Martin Helmchen som ger sig i kast med Brahms mäktiga och dramatiska pianokonsert.

Ludvig Norman var en av sin tids starkaste musikpersonligheter, bland annat introducerade han Wagner för den svenska publiken. Men från slutet av 1870-talet drog han sig tillbaka för att enbart ägna sig åt att komponera, och i den här tredje symfonin har han förfinat sina verktyg. 

Här finns underfundiga melodier, drastisk rytmik och fantasifulla orkesterklanger inspirerade av samtidens kontinentala strömningar i Schumanns och Mendelssohn-Bartholdys spår. Normans symfoni komponerades samma år som Brahmskonserten, 1881.