Grigory Sokolov

Den årliga konserten med pianisten Grigory Sokolov är för många säsongens höjdpunkt. Han tillhör den exklusiva skara solister som varje gång lyfter musiken till nya höjder och förmår överraska också den mest kräsna publik. Med bara två undantag har han sedan 2004 gett sin årliga konsert i Konserthuset Stockholm. Vid årets konsert har han valt att ge oss olika perspektiv på Beethoven, som i sin tur speglas i några av Franz Schuberts älskade impromptun.  

Beethoven hade flyttat till Wien och skulle imponera på konsertpubliken. Tredje pianosonaten är storslagen och laddad med massor av pianistisk glans som tar hela klaviaturen i anspråk. Det är också ett utforskande av pianots klangmöjligheter på ett sätt som aldrig tidigare gjorts. Men Beethoven var också en miniatyrernas mästare och här ställer Sokolov den utåtriktade tredje pianosonaten mot de elva bagatellerna opus 119. ”Kleinigkeiten”, småsaker, som Beethoven ibland kallade dem. Även om de är små till omfånget är det stor musik. En entusiastisk samtida musikkritiker skrev att de elva bagatellerna bestod av få toner, men ändå var fyllda av musikalisk magi, ”som små äkta bilder av livet självt”. Det är ett omdöme som står sig bra än idag. 

Schuberts fyra impromptun opus 142 var förmodligen tänkta att spelas av honom själv vid mindre konserter och musikaftnar. Impromptu associerar till spontanitet och improvisation. Och det är lätt att föreställa sig hur Schubert sitter vid pianot och fantiserar, vilket han med största sannolikhet också gjorde. Men han tog sina impromptun flera steg vidare, för det rör sig om ytterst sofistikerad musik med ett rikt register av både okonstlade och drömlika känslor.