Sommar i Konserthuset

Sopranen Jenny Lind kallades den svenska näktergalen och var 1800-talets mest firade och älskade sångare. En superstjärna som dyrkades av en hel värld. Hennes livsresa är en askungesaga kantad av utsatthet i barndomen, mod och enastående artisteri.

Jenny Lind föddes 1820 i de fattiga Klarakvarteren i Stockholm, oönskad, utanför äktenskapet, med en alkoholiserad far och en mamma som slog henne. Hon placerades i en fosterfamilj och upptäcktes som åttaåring när hon satt i ett fönster i och sjöng för sin katt. Det var en husjungfru till Fredrika Lundberg, som var premiärdansös vid Kungliga Operan, som hörde henne och förundrades. 

Livet tog plötsligt en annan vändning. Debuten som Agatha i Webers Friskytten på Kungliga Operan var en pyramidal succé. Alla förbluffades över att den 17-åriga flickan hade en så fullständig kontroll över både sång och skådespeleri.

Jenny Lind var inte bara en briljant sångare. Med sin oförställda och älskvärda personlighet charmerade hon sin omgivning och hade många beundrare i tidens kulturella elit; författaren H C Andersen, tonsättaren Felix Mendelssohn-Bartholdy och pianisten Frédéric Chopin fanns bland dessa.

Internationell karriär

När hon 1847 gjorde Londondebut på Her Majesty’s Theatre var publiken som galen och slängde hattar och näsdukar i luften. Drottning Viktoria var på plats i den kungliga logen. En Jenny Lind-feber bröt ut; människor köade i flera dygn för operabiljetter, och det såldes Jenny Lind-dockor och serviser med hennes porträtt. När hon några år senare anlände med båt till New York inför en omfattande Amerikaturné arrangerad av den legendariske nöjesentreprenören P. T. Barnum, togs hon emot av 30 000 jublande fans på kajen.

Jenny Lind dröjde sig kvar i Amerika och började själv organisera sina turnéer. I Boston gifte hos sig överraskande med sin nio år yngre pianist, Mendelssohn-eleven Otto Goldschmidt. De flyttade tillbaka till Europa, först till Tyskland och sedan till England, där Jenny Lind undervisade i sång vid Royal College Of Music i London. Vid 56 års ålder (1876) blev hon hedersledamot vid Kungliga Akademien för de fria konsterna, även kallad Konstakademien. 

Välgörenhet och Jenny Lind-stipendium

Trots att Jenny bodde utomlands större delen av sitt liv, skänkte hon stor del av sina inkomster till olika välgörenheter i Sverige och sedan 1875 har Kungliga Musikaliska akademien förvaltat en donation från Jenny Lind.

1965 lanserade Folkets Hus och Parker ett svenskt Jenny Lind-stipendium till en ung sångstuderande, likt det som redan delades ut vid den årliga festivalen till P. T. Barnums minne i Bridgeport, USA. Sedan 2020 delas priset ut tillsammans med Kungliga Musikaliska akademien, där prissumman erhålls från akademiens nationella stipendier. Förutom prissumman får pristagaren även turnera i USA och Sverige.

Konserthuset Stockholm firar 200-årsjubileet av Jenny Linds födelse med en sommarutställning i foajén.

En engelskspråkig visning med fokus på Nobelprisutdelningen. Nobel Tour ger besökaren en utmärkt inblick i traditionerna kring den berömda prisutdelningen på Konserthuset Stockholm, och ett besök i Stora salen är en given punkt på agendan.

Max 10 personer/visning

Konserthuset Stockholm ger en engelskspråkig visning med fokus på Nobelprisutdelningen. Nobel Tour ger besökaren en utmärkt inblick i traditionerna kring den berömda prisutdelningen, och ett besök i Stora salen är en given punkt på agendan.

Max tio personer/grupp.

Konserthuset Stockholm invigdes 1926 och är ett av Sveriges vackraste exempel på den nyklassicistiska stilen inom arkitektur och design. Konserthuset Stockholm skapades av arkitekten Ivar Tengbom och smyckades av tidens ledande formgivare och konstnärer, som till exempel Carl Milles, Isaac Grünewald och Carl Malmsten. Ivar Tengboms vision var att bygga ett antikt tempel till musikens ära nära polcirkeln. 

Under Stora konstvisningen visar guiden dig runt i Konserthusets foajéer och salar, och berättar om konstskatterna, husets tillkomst och långa historia.

Max 10 personer/visning

Konserthuset Stockholm invigdes 1926 och är ett av Sveriges vackraste exempel på den nyklassicistiska stilen inom arkitektur och design. Konserthuset Stockholm skapades av arkitekten Ivar Tengbom och smyckades av tidens ledande formgivare och konstnärer. Ivar Tengboms vision var att bygga ett antikt tempel till musikens ära nära polcirkeln. 

Denna visning ger en kortfattad inblick i Konserthusets historia och dess konst, genom foajéer och Stora salen. Observera att Grünewaldsalen inte besöks. För att även se den hänvisar vi till Stora konstvisningen.

Max 10 personer/visning

Stora konstvisningen