Kungliga Filharmonikerna

Beethovens tredje pianokonsert är ett av hela pianolitteraturens verkligt stora mästerverk. Här är det den unge svenske stjärnpianisten Pontus Carron som målar upp första satsens hotfulla karghet och andra satsens sublimt drömska atmosfär. Konserten avrundas med ett dansant och livfullt rondo.

Som inspirerande uppladdning till Beethovens konsert hör vi Emilie Mayers känsloladdade Faustuvertyr. Emilie Mayer var en betydande symfoniker i Tyskland under 1800-talet och Beethoven var en av hennes stora förebilder, vilket också hörs i hennes händelserika uvertyr.

Franz Liszts tondikt Les préludes är en kommentar till Alphone de Lamartines dikt med samma namn. Det är lätt att förstå Liszts fascination för texten som berättar om himmelska konserter och ”inre musik, ogripbar harmoni, harpor som jag hört vibrera för vinden”.  Musiken är ibland också drömsk, framåtblickande och även här svävar Beethovens ande över musiken.

Kungliga Filharmonikerna leds av den allt mer uppmärksammade svenske dirigenten Emil Eliasson.

Vänligen notera
Denna konsert kommer att genomföras med en publik på max 50 personer. Den anpassade salsplanen tillåter två platser intill varandra vid bokning online. Om fler platser önskas intill varandra, vänligen ring biljettkontoret för hjälp, 08-50 66 77 88. Med reservation för artist- och programändringar.

Läs mer om hur vi arbetar för ett tryggt konsertbesök

Beethovens tredje pianokonsert är ett av hela pianolitteraturens verkligt stora mästerverk. Här är det den unge svenske stjärnpianisten Pontus Carron som målar upp första satsens hotfulla karghet och andra satsens sublimt drömska atmosfär. Konserten avrundas med ett dansant och livfullt rondo.

Som inspirerande uppladdning till Beethovens konsert hör vi Emilie Mayers känsloladdade Faustuvertyr. Emilie Mayer var en betydande symfoniker i Tyskland under 1800-talet och Beethoven var en av hennes stora förebilder, vilket också hörs i hennes händelserika uvertyr.

Franz Liszts tondikt Les préludes är en kommentar till Alphone de Lamartines dikt med samma namn. Det är lätt att förstå Liszts fascination för texten som berättar om himmelska konserter och ”inre musik, ogripbar harmoni, harpor som jag hört vibrera för vinden”.  Musiken är ibland också drömsk, framåtblickande och även här svävar Beethovens ande över musiken.

Kungliga Filharmonikerna leds av den allt mer uppmärksammade svenske dirigenten Emil Eliasson.

Vänligen notera
Denna konsert kommer att genomföras med en publik på max 50 personer. Den anpassade salsplanen tillåter två platser intill varandra vid bokning online. Om fler platser önskas intill varandra, vänligen ring biljettkontoret för hjälp, 08-50 66 77 88. Med reservation för artist- och programändringar.

Läs mer om hur vi arbetar för ett tryggt konsertbesök

Sida vid sida med Beethovens mycket välkända Symfoni nr 5 – ”Ödessymfonin” hör utan tvekan till hörnpelarna inom västerländskt klassisk musik – bjuder den här konserten också på något så ovanligt som en harpkonsert, av Reinhold Glière. Trots det franskklingande namnet var Glière ryss. Konserten skrevs för den mycket omtalade harpisten Ksenia Alexandrovna Erdely (1878–1971).

Här hör vi en mästerlig harpist i vår tid, franske Xavier de Maistre, tillsammans med franska dirigenten Nathalie Stutzmann som framgångsrikt gästat orkestern flera gånger på senare år.

Vänligen notera
Denna konsert kommer att genomföras med en publik på max 50 personer. Den anpassade salsplanen tillåter två platser intill varandra vid bokning online. Om fler platser önskas intill varandra, vänligen ring biljettkontoret för hjälp, 08-50 66 77 88. Med reservation för artist- och programändringar.

Läs mer om hur vi arbetar för ett tryggt konsertbesök

Den mycket eftertraktade spanske dirigenten Pablo Heras-Casado återkommer till Kungliga Filharmonikerna. Han gästar de främsta orkestrarna och operahusen i världen, exempelvis Berlin- och Wienfilharmonikerna samt Metropolitanoperan och Deutsche Oper Berlin.

Mozarts fyrtionde symfoni är ett musikhistorisk mästerverk, en milstolpe med få motsvarigheter. Fulländad musik fylld av rastlöshet och oro, men också elegans och förfining. Oftast skrev Mozart sin musik för någon uppdragsgivare, men den här symfonin skrev han helt och hållet för sig själv. I inledningen hör vi den fritt nyskapande Mozart när han låter orkestern börja med altviolinernas ackompanjemangsfigur. Melodierna består genomgående av korta motiv, och det är bara i andra satsen som den mörkt färgade dramatiken släpper greppet om musiken.

1945 var andra världskrigets fasor över, och Dmitrij Sjostakovit hade nu planer på en ”segersymfoni” för sångsolister, kör och orkester. Men den symfoni nr 9 som han avslutade i augusti 1945 var kort och lekfull, mer i Joseph Haydns anda. Inför uruppförandet kommenterade Sjostakovitj, närmast i varnande termer: ”I karaktären skiljer sig den nionde symfonin skarpt från mina föregående symfonier, den sjunde och den åttonde. Om de sjunde och åttonde symfonierna antog en tragisk-heroisk karaktär, så dominerar i den nionde en genomskinlig, klar och ljus stämning.” Just detta hade en paradoxal sprängkraft: musikens danser och cirkuseffekter utmanade Josef Stalins bild av sovjetmakten, och symfonin bannlystes 1948.

Vänligen notera
Denna konsert kommer att genomföras med en publik på max 50 personer. Den anpassade salsplanen tillåter två platser intill varandra vid bokning online. Om fler platser önskas intill varandra, vänligen ring biljettkontoret för hjälp, 08-50 66 77 88. Med reservation för artist- och programändringar.

Läs mer om hur vi arbetar för ett tryggt konsertbesök

Kungliga Filharmonikernas öppnar sin ordinarie konsertsäsong under ledning av Ryan Bancroft. Välkommen till en konsert med extra festlig inramning. I pausen bjuds hela publiken på förfriskningar i Konserthusets vackra foajéer.

Carl Orffs Carmina Burana är ett av världens mest kända och älskade verk för kör och orkester. En storslagen lovsång till naturen, längtan, vinet och hur härligt livet är att leva, även om det ibland gör svidande ont. Carl Orffs suggestiva musik bygger på enkla melodier, hämtade från gregoriansk musik, bayersk folkmusik, italiensk opera och lutherska koraler.

Medan Orff fängslades av melodier tävlar Franz Schreker med Claude Debussy och Richard Strauss om att vara det tidiga nittonhundratalets mest raffinerade klangkonstnär. Hela sitt liv fascinerades han av ljud och klanger. Vorspiel zu einem Drama – Förspel till ett drama – är en bearbetning av inledningen till hans egen opera Die Gezeichneten, De märkta, ett expressionistiskt och starkt psykologiskt drama.

Katarina Leymans Roller Coaster: Super 8 är inspirerad av Beethovens åttonde symfoni och barndomens upplevelser av berg-och-dalbanan på Liseberg. Men musiken är inte en enkel illustration av en berg-och-dalbanetur, utan vill snarare, som Katarina Leyman själv säger, ”fånga den upprymdhet och kanske oro man kan känna under en sådan åktur, nöjesparkens eller livets äventyr…”. 

Carl Orffs Carmina Burana är ett av världens mest kända och älskade verk för kör och orkester. En storslagen lovsång till naturen, längtan, vinet och hur härligt livet är att leva, även om det ibland gör svidande ont. Carl Orffs suggestiva musik bygger på enkla melodier, hämtade från gregoriansk musik, bayersk folkmusik, italiensk opera och lutherska koraler.

Medan Orff fängslades av melodier tävlar Franz Schreker med Claude Debussy och Richard Strauss om att vara det tidiga nittonhundratalets mest raffinerade klangkonstnär. Hela sitt liv fascinerades han av ljud och klanger. Vorspiel zu einem Drama – Förspel till ett drama – är en bearbetning av inledningen till hans egen opera Die Gezeichneten, De märkta, ett expressionistiskt och starkt psykologiskt drama.

Katarina Leymans Roller Coaster: Super 8 är inspirerad av Beethovens åttonde symfoni och barndomens upplevelser av berg-och-dalbanan på Liseberg. Men musiken är inte en enkel illustration av en berg-och-dalbanetur, utan vill snarare, som Katarina Leyman själv säger, ”fånga den upprymdhet och kanske oro man kan känna under en sådan åktur, nöjesparkens eller livets äventyr…”.

Det är i år 50 år sedan Bo Linde dog, bara 37 år gammal. Med sin violinkonsert, uruppförd 1958, ville han skapa musik med kraft och magnitud för de stora musikscenerna. Det lyckades han också med, och konserten blev hans genombrott som tonsättare. Musiken bär på en förunderlig drömsk känsla kombinerad med utåtriktad energi och dramatisk styrka. Solostämman är virtuos men inte konstlad eller inställsam. Här finns också dragen som är så typiska för Lindes musik: lyrisk elegans och melodisk lätthet. Solist i Lindes konsert är Kungliga Filharmonikernas egen Claudia Bonfiglioli som är stämledare i andraviolinerna. Hon har tidigare varit solist i Amanda Maier-Röntgens återupptäckta violinkonsert från det sena 1800-talet.

Den härliga "havsskildringen" Bränningar av en av de stora kvinnliga tonsättarpionjärerna, Helena Munktell (1852–1919), är musik som har återupptäckts på senare år – och blivit ett av Kungliga Filharmonikernas paradnummer. Bränningar uruppfördes i Monte Carlo 1898.

Fantasieggande är i högsta grad också Tjajkovskijs femte symfoni. I anteckningar och efterlämnade manuskript liknar han den vid en ”fullständig resignation inför ödet”. Det smygande ödesmotivet hörs först i klarinetternas låga register och återkommer sedan i symfonins alla fyra satser.

Leder Kungliga Filharmonikerna gör franska Nathalie Stutzmann, unik för sina parallella karriärer som altsolist och dirigent. Hon är en återkommande gäst vid flera av de internationellt mest framstående orkestrarna, inklusive Kungliga Filharmonikerna, och chefdirigent för RTÉ National Symphony Orchestra i Dublin, Irland och för Kristiansands symfoniorkester i Norge.

Det är i år 50 år sedan Bo Linde dog, bara 37 år gammal. Med sin violinkonsert, uruppförd 1958, ville han skapa musik med kraft och magnitud för de stora musikscenerna. Det lyckades han också med, och konserten blev hans genombrott som tonsättare. Musiken bär på en förunderlig drömsk känsla kombinerad med utåtriktad energi och dramatisk styrka. Solostämman är virtuos men inte konstlad eller inställsam. Här finns också dragen som är så typiska för Lindes musik: lyrisk elegans och melodisk lätthet. Solist i Lindes konsert är Kungliga Filharmonikernas egen Claudia Bonfiglioli som är stämledare i andraviolinerna. Hon har tidigare varit solist i Amanda Maier-Röntgens återupptäckta violinkonsert från det sena 1800-talet.

Den härliga "havsskildringen" Bränningar av en av de stora kvinnliga tonsättarpionjärerna, Helena Munktell (1852–1919), är musik som har återupptäckts på senare år – och blivit ett av Kungliga Filharmonikernas paradnummer. Bränningar uruppfördes i Monte Carlo 1898.

Fantasieggande är i högsta grad också Tjajkovskijs femte symfoni. I anteckningar och efterlämnade manuskript liknar han den vid en ”fullständig resignation inför ödet”. Det smygande ödesmotivet hörs först i klarinetternas låga register och återkommer sedan i symfonins alla fyra satser.

Leder Kungliga Filharmonikerna gör franska Nathalie Stutzmann, unik för sina parallella karriärer som altsolist och dirigent. Hon är en återkommande gäst vid flera av de internationellt mest framstående orkestrarna, inklusive Kungliga Filharmonikerna, och chefdirigent för RTÉ National Symphony Orchestra i Dublin, Irland och för Kristiansands symfoniorkester i Norge.

Den mystiska, spännande och humoristiska historien Peter och vargen är ursprungligen en folksaga som inspirerade Sergej Prokofiev till orkesterstycket Peter och vargen. Berättelsen med Prokofjevs musik har underhållit generationer av barn och vuxna sedan den kom till 1936.

Peter lever fattigt med sin överbeskyddande farfar. Utstött och mobbad av traktens barn är hans vänner en fågel, en katt och en lite vimsig anka, som bor på gården. En vacker vårdag tar Peter med sig sina vänner ut till den lockande men farliga skogen, där vargen lurar. Trots hot och svårigheter visar Peter prov på ett annorlunda mod, och historien får ett oväntat slut.

I berättelsen gestaltas karaktärerna musikaliskt av olika instrument. Och aldrig har väl klassisk musik och saga förenats på ett bättre och mer levande sätt än här.

Berättare är skådespelaren Andreas Rothlin Svensson, knuten till Dramaten sedan 2013, där han gjort en rad uppmärksammade roller. Han var innan dess bland annat medgrundare av de fria teatergrupperna Teater Scenario och Moment:Teater.

Den mystiska, spännande och humoristiska historien Peter och vargen är ursprungligen en folksaga som inspirerade Sergej Prokofiev till orkesterstycket Peter och vargen. Berättelsen med Prokofjevs musik har underhållit generationer av barn och vuxna sedan den kom till 1936.

Peter lever fattigt med sin överbeskyddande farfar. Utstött och mobbad av traktens barn är hans vänner en fågel, en katt och en lite vimsig anka, som bor på gården. En vacker vårdag tar Peter med sig sina vänner ut till den lockande men farliga skogen, där vargen lurar. Trots hot och svårigheter visar Peter prov på ett annorlunda mod, och historien får ett oväntat slut.

I berättelsen gestaltas karaktärerna musikaliskt av olika instrument. Och aldrig har väl klassisk musik och saga förenats på ett bättre och mer levande sätt än här.

Berättare är skådespelaren Andreas Rothlin Svensson, knuten till Dramaten sedan 2013, där han gjort en rad uppmärksammade roller. Han var innan dess bland annat medgrundare av de fria teatergrupperna Teater Scenario och Moment:Teater.

Kungliga Filharmonikerna under ledning av den venezolanske dirigenten Rafael Payare i mäktig musik med andlig kraft och paradisisk skönhet.

Gustav Mahlers femte symfoni är hans mest kända och spelade. Första satsen är ett sorgetåg ”I avmätt takt, strängt, som en kortege”, och den sista en triumfatorisk final med lätt ironisk touch. Däremellan har Mahler laddat med ett stort och dansant scherzo och det vackra adagiettot, en sfärisk, närmast andlig musik med kraft att försätta lyssnaren i ett upphöjt tillstånd.

Musikens andliga dimension är viktig också för den polarprisbelönade ryska tonsättaren Sofia Gubajdulina. Om Fairy Tale Poem säger hon det handlar om en krita som när den plockas upp ur asken inser att den befinner sig vid svarta tavlan i ett klassrum. Drömmarna om att få skapa bilder av fina slott, magnifika trädgårdar och hav slås i spillror. Men snart händer saker som får kritan att leva upp.

Den isländska tonsättaren Anna Thorvaldsdottirs musik har sedan hon vann Nordiska rådets musikpris 2012 spelats över hela världen. I sin Metacosmos gestaltar hon balansen mellan skönhet och kaos och den spekulativa bilden av att sugas in i ett svart hål – det okända. Musiken är som en stor levande kropp som expanderar och drar ihop sig där myriader av händelser beskriver en klangernas maktkamp. Metacosmos beställdes av New York Philharmonic som också uruppförde den 2018 under ledning av Esa-Pekka Salonen.