Kungliga Filharmonikerna

Richard Strauss opera Kvinnan utan skugga (Die Frau ohne Schatten) från 1919 är ett mysteriespel om moderskap och kärlek – kvinnan som är kejsarinna tillhör andevärlden och saknar skugga för att hon inte kan föda barn. En färgarfru som däremot inte vill ha barn är villig att sälja sin skugga till kejsarinnan. Det är ett av tonsättarens stora mästerverk och instrumenteringen är häpnadsväckande, bland annat genom den imponerande slagverksarsenalen. 

Operan blev en succé och Strauss sammanställde därför en Symfonisk fantasi som Kungliga Filharmonikerna här framför under ledning av den amerikanska dirigenten Karina Canellakis, vars enastående dirigentkarriär inleddes på allvar när hon 2016 tilldelades Sir Georg Solti Award. Nu uppmärksammas hon världen över och leder de främsta orkestrarna. Detta blir hennes tredje gästspel med Kungliga Filharmonikerna – och redan i december återkommer hon för att leda orkestern vid årets Nobelkonsert.

Vi får också möta brittiska stjärnviolinisten Nicola Benedetti i Karol Szymanowskis lyriskt vackra och virtuosa första violinkonsert. Benedetti framförde tonsättarens andra violinkonsert vid sin debut med Kungliga Filharmonikerna 2016.

Som avslutande höjdpunkt Dvoráks sjunde symfoni, inspirerad av Brahms tredje symfoni. Även om Dvoráks nionde symfoni är den mest spelade, vill många framhålla just sjuan som ett av hans allra bästa verk. 

Richard Strauss opera Kvinnan utan skugga (Die Frau ohne Schatten) från 1919 är ett mysteriespel om moderskap och kärlek – kvinnan som är kejsarinna tillhör andevärlden och saknar skugga för att hon inte kan föda barn. En färgarfru som däremot inte vill ha barn är villig att sälja sin skugga till kejsarinnan. Det är ett av tonsättarens stora mästerverk och instrumenteringen är häpnadsväckande, bland annat genom den imponerande slagverksarsenalen. 

Operan blev en succé och Strauss sammanställde därför en Symfonisk fantasi som Kungliga Filharmonikerna här framför under ledning av den amerikanska dirigenten Karina Canellakis, vars enastående dirigentkarriär inleddes på allvar när hon 2016 tilldelades Sir Georg Solti Award. Nu uppmärksammas hon världen över och leder de främsta orkestrarna. Detta blir hennes tredje gästspel med Kungliga Filharmonikerna – och redan i december återkommer hon för att leda orkestern vid årets Nobelkonsert.

Vi får också möta brittiska stjärnviolinisten Nicola Benedetti i Karol Szymanowskis lyriskt vackra och virtuosa första violinkonsert. Benedetti framförde tonsättarens andra violinkonsert vid sin debut med Kungliga Filharmonikerna 2016.

Som avslutande höjdpunkt Dvoráks sjunde symfoni, inspirerad av Brahms tredje symfoni. Även om Dvoráks nionde symfoni är den mest spelade, vill många framhålla just sjuan som ett av hans allra bästa verk. 

Sjostakovitj femte symfoni gjorde succé vid uruppförandet 1937. Historien bakom symfonin är väl känd: Josef Stalin besökte en föreställning av Sjostakovitj opera Lady Macbeth från Mtensk (som senare reviderades och döptes om till Katerina Ismajlova) på Bolsjojteatern i Moskva. Han blev förfärad och en artikel med rubriken ”Kaos i stället för musik” publicerades i tidningen Pravda. Det blev starten på en klappjakt på Sjostakovitj, som fruktade för sitt liv. Han drog därför tillbaka sin redan komponerade fjärde symfoni och den femte symfonin presenterades med kommentaren ”En konstnärs svar på rättvis kritik”.

Vad som egentligen döljer sig i hans femte symfoni har diskuterats sedan dess, för vad han innerst inne tänkte och tyckte är det ingen som riktigt vet. Musiken är pampigt heroisk, men också fylld av vemod, sarkasm och svårtolkad ironi.

Titeln i amerikanska Jennifer Higdons Loco syftar på lokomotiv. Musiken beställdes till Ravinia Festival, Nordamerikas äldsta utomhusfestival, för att hylla och uppmärksamma regionens anrika järnväg. 

Orkestern! Ett lättsamt sätt för nyfikna 10–13-åringar att komma närmare den klassiska musiken och konsertformen (öppnas i nytt fönster)

Lyssnatips!
Dmitrij Sjostakovitjs tionde symfoni är sprängfylld av dramatiska höjdpunkter, vackra melodier och påtaglig smärta. Upplev Kungliga Filharmonikerna och chefdirigent Sakari Oramo i ett av tonsättarens mest personliga verk. Lyssna, öppnas i nytt fönster

Sopranen Cornelia Beskow debuterade 2017 på Kungliga Operan som Sieglinde i Wagners Valkyrian. Hon har hyllats för sin exceptionella röstklang, naturliga musikalitet och starka scennärvaro. Här hör vi henne i Chaussons drömmande Poème de l'amour et de la mer. 

Sjostakovitj femte symfoni gjorde succé vid uruppförandet 1937. Historien bakom symfonin är väl känd: Josef Stalin besökte en föreställning av Sjostakovitj opera Lady Macbeth från Mtensk (som senare reviderades och döptes om till Katerina Ismajlova) på Bolsjojteatern i Moskva. Han blev förfärad och en artikel med rubriken ”Kaos i stället för musik” publicerades i tidningen Pravda. Det blev starten på en klappjakt på Sjostakovitj, som fruktade för sitt liv. Han drog därför tillbaka sin redan komponerade fjärde symfoni och den femte symfonin presenterades med kommentaren ”En konstnärs svar på rättvis kritik”.

Vad som egentligen döljer sig i hans femte symfoni har diskuterats sedan dess, för vad han innerst inne tänkte och tyckte är det ingen som riktigt vet. Musiken är pampigt heroisk, men också fylld av vemod, sarkasm och svårtolkad ironi.

Titeln i amerikanska Jennifer Higdons Loco syftar på lokomotiv. Musiken beställdes till Ravinia Festival, Nordamerikas äldsta utomhusfestival, för att hylla och uppmärksamma regionens anrika järnväg.

Lyssnatips!
Dmitrij Sjostakovitjs tionde symfoni är sprängfylld av dramatiska höjdpunkter, vackra melodier och påtaglig smärta. Upplev Kungliga Filharmonikerna och chefdirigent Sakari Oramo i ett av tonsättarens mest personliga verk. Lyssna, öppnas i nytt fönster