Program & biljetter

Den svenska konstmusikens fader Johan Helmich Romans musik är i fokus när Kungl. Musikaliska akademien bjuder in till Klingande Akademi denna gång. Den legendariske dirigenten Ton Koopman samtalar med dirigenten Olof Boman och Eva Helenius som författar en biografi om Roman.

Du följer kvällen via Kungl. Musikaliska akademiens Youtube-kanal eller via Kungl. Musikaliska akademiens Facebook-sida

Det bjuds på en rad klingande exempel och initierade diskussioner om tiden runt Romans musik och hur den har låtit genom århundradena.

Dessutom informeras om Kungl. Musikaliska akademiens stora satsning på att tillgängliggöra all Romans musik inom ramen för Levande musikarv.

Denna Klingande Akademi ingår i firandet av Kungl. Musikaliska akademiens 250-årsjubileum. Läs mer om vad som händer under jubileumsåret här (öppnas i nytt fönster)

I samarbete med Kungliga Musikaliska Akademien (öppnas i nytt fönster)

Konserten är framflyttad till den 21 oktober

***

Ett nytt kapitel i Peter Asplunds porträttserie med de stora låtskrivarna. Jacob Christoffersen och Viktoria Tolstoy är gäster.

Efter porträtten på Jerome Kern, Irving Berlin, Cole Porter och Harry Warren är det dags för den mest kände av dem alla: George Gershwin, mannen bakom den evigt gröna Summertime – bland mycket annat.

Med sig denna kväll har Peter Asplund sina ständiga följeslagare basisten Hans Andersson och trumslagaren Johan Löfcrantz Ramsay. Och som alltid i Songwriters' Guide tillkommer två specialinbjudna gäster.

”För att göra Gershwin rättvisa har jag bjudit in ett par favoriter: den danske pianisten Jacob Christoffersen och Viktoria Tolstoy, en av Sveriges absolut största jazzsångerskor”, berättar Peter Asplund.

Konserten visas på Konserthuset Play

***

Den unga ryska pianisten Alexandra Dovgan är exceptionell. Hon är född 2007 och har redan framträtt på flera av de mest prestigefyllda arenorna, inklusive Concertgebouw i Amsterdam och Philharmonie i Berlin. Världspianisten Grigory Sokolov höjer henne till skyarna och hon har varit solist med Moskvas symfoniorkester, Mariinskijteaterns orkester och orkestern vid Moskvas konservatorium, där hon själv fortfarande studerar.  Här spelar hon Beethovens charmiga och eleganta andra pianokonsert.

Dirigerar gör barockspecialisten Ton Koopman som leder Kungliga Filharmonikerna i musik av Johan Helmich Roman, ofta kallad ”den svenska musikens fader”. Vilket det finns goda skäl till. Efter resor i Europa där han tog starka intryck av Händel och italiensk musik återvände han till Sverige och byggde upp vårt allt rikare musikliv. Han är mest känd för Drottningholmsmusiken, men här hör vi en av hans både vackert sirliga och melodiskt livfulla sinfonior.  

Precis som Romans Sinfonia inleds Mozarts Symfoni nr 36 med ett långsamt avsnitt som övergår i ett allegro. Mozart skrev symfonin hösten 1783 vid ett besök hos vännen och bidragsgivaren greve Thun i Linz, där han även organiserade en konsert. Eftersom han inte tagit med sig någon musik på resan komponerade han på bara två dagar den här symfonin, som av naturliga skäl brukar kallas ”Linz”. 

Konserten är framflyttad till den 19 mars 2022

***

Upplev Malis superstjärnor Amadou & Mariam och de levande legenderna Blind Boys Of Alabama vid en gemensam unik konsert. Svängig afropop blues och gospel i ett musikaliskt möte mellan Bamako och Birmingham!

Samarbetet mellan Amadou & Mariam och Blind Boys Of Alabama uppstod när grupperna uppträdde på samma festival. De utvecklade en stark vänskap och spelade in singlarna ”Bamako to Birmingham” och ”Two cultures, one beat” som hyllats över hela världen.

Sagan om Amadou Bagayoko och Mariam Doumbia är modern musikhistoria – en kärleksaffär som ledde till att två blinda visionärer från Mali skulle klättra på topplistor världen över, vinna åtskilliga priser och rikta publikens uppmärksamhet mot hur tillvaron kan se ut i Mali. Kultförklarade Blind Boys of Alabama bildades vid Alabama Institute for the Negro Blind och har vunnit en rad prestigefyllda priser, bland annat flera Grammy Awards.

Att höra dem tillsammans är en upplevelse utöver det vanliga.

I samarbete med Selam (öppnas i nytt fönster)

Konserten visas på Konserthuset Play

***

Grande Finale: Sakari Oramos sista konserter som chefdirigent för Kungliga Filharmonikerna är en fördjupad resa genom Jean Sibelius skapande med bland annat samtliga sju symfonier i kronologisk ordning. ”Just i hans fall menar jag att kronologin spelar roll” säger Sakari Oramo. ”Han arbetade ju på flera symfonier parallellt, och det finns alltid element i den kommande symfonin som man kan ana i symfonin innan.”

Efter att ha komponerat ”körsymfonin” Kullervo och en rad symfoniska dikter, var Sibelius redo för den mer renodlade symfoniformen. Symfoni nr 1 från 1900 (en tidigare version uruppfördes 1899) är egensinnig redan i sitt anslag med den stilla inledningen för soloklarinett och pukor. Men där finns också de tematiska fröna till resten av den imponerande och personliga symfoniska debuten.

I januari 1901 anlände Sibelius med hustru och de båda döttrarna till Italien. Där föddes flera idéer till Symfoni nr 2. Symfonin kom efter uruppförandet 1902 att bli en symbol för nationell befrielse från rysk kontroll, och när man hör den både innerligt sjungande och slutligen triumfatoriska musiken är det inte svårt att förstå varför. Även om Sibelius själv kategoriskt förnekande några som helst politiska avsikter. 

Mer om Sibelius och musiken

Konserten visas på Konserthuset Play

***

På senare år har Jan Lundgren presenterat en rad konserter under samlingsnamnet Kind of Jazz – i möten med inbjudna artister och ensembler. Här möter han den legendariske basisten och kompositören Georg Riedel i en duokonsert kallad Lockrop.

Jan Lundgren är en av våra allra främsta musiker och han har genom ett 50-tal cd och i en mängd projekt och samarbeten, visat på sin förmåga att omfamna traditionen och samtidigt ständigt förnya sig. Detsamma kan utan tvekan sägas som Georg Riedel, som han denna gång framträder med.

Georg Riedel blev för en större publik känd genom sitt samarbete med pianisten Jan Johansson och albumet Jazz på svenska. Han har också genom sitt arbete med Astrid Lindgren skrivit älskade sånger som är fast rotade i svensk folksjäl, hos flera generationer. Riedel har spelat med storheter som Lasse Gullin, Arne Domnérus, Monica Zetterlund och Cornelis Vreeswijk. Hösten 2020 utkom den första stora biografin om Georg Riedel (på Bo Ejeby förlag).

Konserten visas på Konserthuset Play

***

Grande Finale: Sakari Oramos sista konserter som chefdirigent för Kungliga Filharmonikerna är en fördjupad resa genom Jean Sibelius skapande med bland annat samtliga sju symfonier i kronologisk ordning. ”Just i hans fall menar jag att kronologin spelar roll” säger Sakari Oramo. ”Han arbetade ju på flera symfonier parallellt, och det finns alltid element i den kommande symfonin som man kan ana i symfonin innan.”

Efter de ”nationalromantiska” båda första symfonierna, innebar Symfoni nr 3 något helt annat. Mer klassicistisk har det sagts, i det att musiken delvis tycks gripa tillbaka på äldre formspråk och tonlägen. Den tredje och avslutande satsen bryter sig dock loss från enklare etikettering, med sin gåtfulla blandning av scherzo (skämt) och hymn. Symfonin hade påbörjats 1904 men den tredje satsen stod inte färdig förrän några dagar före uruppförandet 1907. Sibelius hade nu öppnat dörren till något nytt.

Åren kring 1910 hade han tankarna på fjärde symfonin, men han upplevde samtidigt ekonomiska svårigheter och var indragen i andra engagemang. Våren 1911 var han efter förseningar klar och noterade ”Jacta alea est” i dagboken – tärningen är kastad. Dramatiken i musiken understryks av återkommande tritonus-relationer – ibland kallat ”djävulens” intervall – som ger en inre oro och instabilitet i musiken. Den fjärde och sista satsen utgörs rentav en konflikt mellan två tonartar på tritonusavstånd.

Som vanligt arbetade Sibelius på flera verk samtidigt. Luonnotar, skapelsemyten i den första dikten i nationaleposet Kalevala, återkom i olika skepnader: som tänkt orkesterdikt vid tiden för Symfoni nr 3, innan dess i form av Pohjolas dotter för orkester (titeln var från början Luonnotar) och ännu tidigare i en operaidé som inte blev av. Luonnotar op 70 för sopran och orkester tillkom 1913, efter fjärde symfonin. Luonnotar (Naturens dotter) är ett svindlande suggestivt och spännande verk – för ovanlighets skull med kort tillkomsttid, i vad som verkar ha varit ett djupt inspirerat flöde. Vi hör här den finländska sopranen Anu Komsi, vars precisa och intensiva tolkning av Luonnotar har hyllats unisont och blivit något av ett paradnummer.

Mer om Sibelius och musiken

Upplev Symfoni nr 3 på Konserthuset Play

Konserten är framflyttad till den 16 oktober 2021

***

Anna Netrebko den världsledande, ryskfödda sopranen har tillkännagivits som en av pristagarna för det prestigefyllda Polarpriset 2020. Nu kommer hon till Stockholm och Konserthuset. Med sig har hon pianisten Pavel Nebolsin och de kommer bjuda på ett program från ryska, franska och tyska kompositörer. Gästartister denna kväll är mezzo-sopranen Elena Maximova samt violinisten Giovanni Andrea Zanon.

Anna Netrebko har beskrivits som en ”sopran med star quality i bästa bemärkelse, hon har en karismatisk uttrycksfullhet som genomsyrar alla delar av hennes framträdanden”. Hon anses av många vara 2000-talets regerande operastjärna. Anna föddes i Krasnodar, Ryssland, studerade sång på konservatoriet i S:t Petersburg och gjorde sin scendebut när hon var 22. Fram till idag har Annas tolkningar av operans mest ikoniska hjältinnor gjort ett outplånligt intryck under liveuppträdanden och på prisbelönta inspelningar.

Förutom att regelbundet vara huvudakt i produktioner med världens ledande opera-kompanier har Anna gjort konserter och framträdanden på fler än fem kontinenter.  Hon är den första klassiska artisten någonsin som utsetts på tidningen Time Magazines lista över världens 100 mest inflytelserika människor. Hennes priser och utmärkelser inkluderar bl.a. International Opera Award 2017 för "Bästa kvinnliga sångare"; Opera News Award 2016; Musical America's 2008 ”Årets musiker”; Tysklands prestigefyllda Bambi Award; och UK’s Classical BRIT Award för ”Årets sångare” och ”Årets kvinnliga artist.” Anna erhöll 2017 prestigefyllda ”Kammersängerin” – vilken tilldelas de främsta operasångarna.

Pavel Nebolsin föddes in i en musikalisk familj och studerade musik redan från unga år. Han blev en av pristagarna av Young Soloists Festival 1995 och Classic Heritage International Competition 1998. 2008 tog han examen från Gnessin State Academy of Music. Pavel är flerfaldigt prisbelönad från en mängd stora tävlingar, bl.a. för Best Accompanist i den ryska tävlingen Vocal Levko. 2009 började han arbeta med Bolshoi-teatern och samarbetat har fortlöpt sedan dess.

Som en del av enaktsbaletten Dream of Dreams framförde Pavel Nebolsin 2012 Rachmaninoffs pianokonsert nr 2 på Bolshoi-teaterns nya scen. Sedan 2013 har han sedan uppträtt regelbundet med solisterna från Bolshoi-teatern utomlands, inklusive en recital med Eugene Nesterenko. 2017 spelade Pavel för sopranen Venera Gimadieva i hennes recital på Edinburgh Festival. Han har arbetat och uppträtt med dirigenter så som Rozhdestvensky, Sinaisky, Sagripanti, Mazzola och Korchak. Sedan 2017 har han arbetat regelbundet med Yusif Eyvazov och Anna Netrebko, både som musikcoach och ackompanjatör, med uppträdanden i Dubai, Monaco, Düsseldorf, Frankfurt och Hamburg.

Mer information finns på www.livenation.se (öppnas i nytt fönster) www.annanetrebko.com (öppnas i nytt fönster) och www.polarmusicprize.org (öppnas i nytt fönster)

Konserten visas på Konserthuset Play

***

Grande Finale: Sakari Oramos sista konserter som chefdirigent för Kungliga Filharmonikerna är en fördjupad resa genom Jean Sibelius skapande med bland annat samtliga sju symfonier i kronologisk ordning. ”Just i hans fall menar jag att kronologin spelar roll” säger Sakari Oramo. ”Han arbetade ju på flera symfonier parallellt, och det finns alltid element i den kommande symfonin som man kan ana i symfonin innan.”

Sommaren 1914 noterar Sibelius i sin dagbok: ”Fått ett härligt tema!” Han hade sett 16 svanar. ”En av mitt livs stora upplevelser! Herregud vilken skönhet.” Då hade femte symfonin funnits i tankarna ända sedan 1912. Samtidigt var det nu oroliga tider, första världskriget stod för dörren och själv hade han stora ekonomiska bekymmer. Han kämpade med formen i Symfoni nr 5 och tvivlade in i det sista. Fyra satser blev tre, med en enormt händelserik och originell första sats. Efter en kontrasterade, nästan naiv mellansats kommer en triumfatorisk final som bland annat innehåller den berömda ”svanhymnen”. Symfoni nr 5 har tillsammans med nr 2 blivit Sibelius kanske mest älskade.

Vid tiden för femte symfonin hade Sibelius även odlat planer på en ny violinkonsert, men de tankarna skulle sedan utvecklas till en sjätte symfoni. Den violinkonsert som verkligen blev av går tillbaka på skisser från 1899. I slutet av 1903 var två av tre satser klara. Sibelius, som själv var violinist, arbetade nu intensivt på verket. ”Han vakar nätterna igenom”, vittnade hustrun Aino Sibelius, ”spelar underbart vackert, kan inte slita sig loss från de bedårande tonerna – han har så många idéer att det verkar helt otroligt. Och alla motiv så utvecklingsbara, fulla av liv.” Efter uruppförandet 1904 genomgick verket en större revidering, och den version som i dag är mest känd framfördes 1906.

Sibelius Violinkonsert är av de mest spelade av alla violinkonserter tillkomna under 1900-talet. Georgisk-tyska violinisten Lisa Batiashvilis strålande karriär fick en internationell rivstart med just den här konserten – när hon som sensationell 16-åring var finalist i den prestigefyllda Sibelius-tävlingen 1995. Det var också första gången Batiashvili spelade med orkester. Sakari Oramo var dirigent och nu möts de igen.  

Mer om Sibelius och musiken

Konserterna visas på Konserthuset Play

***

Stockholm Women’s International Jazz Festival presenterar årligen några av de viktigaste namnen på den moderna jazzscenen. 2021 äger festivalen för första gången rum i Konserthuset Stockholm. Kreativitet, mångfald och kommunikation är de tre nyckelorden i årets program. Festivalen består av en konferensdel och två festivalkvällar med konserter.

Festivalschema 27 maj 

16.30 — Linnea Jonsson Quartet (Sverige) 

Med musikalisk finess och känsla laddar Linnea Jonsson sin musik med varmt svängande melodier och ett personligt sound. Tillsammans med sin kvartett, en dynamisk grupp med fyra starka röster, rör hon sig i ett helt nytt spektrum av modern svensk jazz. Låtarna är en spännande mix av nordisk jazztradition och internationella nutida influenser. Hon har även skrivit musik för den svenska saxofonkvartetten Rollin´Phones, Västerås Sinfonietta, IdKa Jazz och för musikerkollektivet Subchamber Orchestra's core duo, cellisten Gerda Holmquist och gitarristen Nathan Larsson.

Linnea Jonsson Quartet slog igenom 2019 med ep:n Emporia och har sedan dess stärkt sin status som en av den mest spännande unga jazzkonstellationerna.

17.45 — IdKa Jazz (Sverige)

Ida Karlsson bildade kvartetten IdKa Jazz 2017. Året efter kom deras album The onion’s core där Ida Karlsson sökt sig inåt och inspirerats av sin bakgrund och uppväxt i Haraker utanför Västerås. Det hela har resulterat i åtta låtar med skiftande temperament. I någon anas inspiration från gospel och koraler, någon vittnar om det svenska visarvet och några är underfundigt komplexa. Bandet har också en förmåga att tolka låtarna med närvaro, humor och sväng.

”…oavsett musikalisk form, finns en gemensam nämnare för Ida Karlssons saxofontoner: mjuka och sköna”, skrev Lira i sin entusiastiska recension.

Orkesterjournalen var inte mindre uppskattande: ”Linnea Jonsson är en skicklig saxofonist med snabba rörelser över instrumentets hela register. Hennes ton är på flera håll litet vemodig. Men ibland ryter hon till och visar klorna.”

19.00 — Sun-Mi Hong Quintet (Nederländerna/Sydkorea) 

Trumslagaren, kompositören och bandledaren Sun-Mi Hong är född och uppvuxen i Sydkorea, men är sedan många år rotad i Nederländerna där hon tillsammans med sin kvintett etablerat sig som en av de intressantaste unga jazzartisterna. Hon har fått flera prestigefyllda priser, bland annat vid Dutch Jazz Competition och Getxo International Jazz Competition.

Musiken med sina melodiska infall och minimalistiska inslag spänner från vild dramatik till meditativ kontemplation. "Sun-Mi Hong är en av de mest lovande unga jazzartisterna i Nederländerna. Hennes musik balanserar mellan jazz, impressionism och koreansk tradition”, skrev den kända jazzscenen Bimhuis i Amsterdam.

20.30 — Maria João (Portugal)

Den uppmärksammade portugisiska jazzsångerskan Maria João tar med sitt Ogre-projekt med lyssnaren på ett äventyr utanför den traditionella jazzfåran. Ackompanjerad av syntar, pianon och trummor får vi följa med på en färd som korsar gränserna mellan det digitala och det analoga. Vi möter drömska landskap, mystiska skogar och afrikanska rytmer som bildar fond mot hennes uttrycksfulla röst.

Maria Joãos Ogre-projekt uppmuntrar till att våga: Att sjunga, att tala, att älska och att kämpa mot de krafter som finns. Att utforska, aldrig ge upp och alltid vara öppen för nya intryck är hennes motto.

***

Festivalen är gratis, men du som vill stötta arrangören kan göra en donation till Semente via Swish 123 348 09 36.

Festivalkvällen 27 maj arrangeras av Semente Cultural Productions med stöd av Nederländernas och Portugals ambassader. 

Stockholm Women’s International Jazz Festival genomförs i samarbete med Konserthuset Stockholm.

Mer information finns på festivalens Facebook-sida (öppnas i nytt fönster)