Program & biljetter

Som ett inslag i Ingmar Bergman-året bjuder Kungl. Musikaliska akademien in till en kväll i filmmusikens tecken. Att svensk film innehåller en fantastisk musikskatt är ingen överdrift. Från Jules Sylvain och Kai Gullmar via klassiska kompositörer som Lars-Erik Larsson och Dag Wirén till modernare kompositörer som Benny Andersson och Matti Bye och Ludwig Göransson – tonsättaren bakom årets stora Hollywoodfilm Black Panther. 

Behövs verkligen nykomponerad musik i film när vi har den äldre klassiska musiken att tillgå? Är det ingen som vågar använda Bach och Schumann sedan Bergmans dagar? När Wikipedia listar 79 kompositörer till filmmusik finns endast en kvinna med bland dem. Varför är det så? Följ med på en svindlande resa genom svenska filmhistorien sedd genom musiken.

I samarbete med Kungliga Musikaliska Akademien

Den unge dirigenten och pianisten Lahav Shani har, ännu inte fyllda trettio, redan framträtt med flera av världens främsta orkestrar, inklusive Kungliga Filharmonikerna som han gästade första gången 2016. Nu är det dessutom klart att han efterträder legendariske Zubin Mehta som chefdirigent för Israels filharmoniker, en tjänst han tillträder 2020.

Eftersom han även är en virtuos pianist kombinerar han ofta dirigerandet med att själv framträda som solist, här i Mozarts tjugonde pianokonsert. Det är en av Mozarts mest framförda och älskade konserter, komponerad i hans omtalat demoniska tonart, d-moll.

Vi ser också Lahav Shani leda Kungliga Filharmonikerna i en av uvertyr av Louise Farrenc, en framstående profil i det franska musiklivets 1800-tal. Hon skrev omkring femtio verk varav ett 40-tal publicerades och spelades runt om i Europa. Som avslutning hör vi Joseph Haydns mästerliga sista symfoni, nummer 104, musik som gjorde succé när den uruppfördes på Kings Theatre i London våren 1795. I långt över tvåhundra år har den behållit sin lyster och dragningskraft på konsertpubliken.

Vid Konserthusets populära serie med orgelmatinéer får publiken höra Sveriges främsta organister spela på husets egen orgel – ett av de största instrumenten i Europa!  

Gästsolisten vid denna orgelmatiné är Mattias Wager, sedan 2011 domkyrkoorganist i Storkyrkan och därtill internationellt verksam som konsertorganist. Mattias studerade för bland andra Torvald Torén, Mats Åberg och Anders Bondeman, och tog sin diplomexamen 1992 vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm. Mattias är också verksam som tonsättare, och har bland annat skrivit musiken till teaterföreställningar om Luther och om den Heliga Birgitta samt till Stockholms Stadsteaters kritikerrosade uppsättning av Strindbergs Mäster Olof.

Mattias kommer att bjuda på ett program som går från Ravels välkända och medryckande Bolero till en orgelversion av minst lika bekanta Air ur Johann Sebastian Bachs tredje orkestersvit.

Därtill spelar han musik av den amerikanska kompositören Florence Beatrice Price, av Christina Blomkvist samt ett Adagio och Allegro av Mozart – ursprungligen komponerat för en mekanisk klockorgel. Själv lär Mozart ha avskytt ljudet från den mekaniska orgeln men accepterade ändå att skriva detta stycke på beställning 1790, året innan han dog.

Lyssnatips nr 1!
Med enastående finess och fantasi utnyttjar Maurice Ravel orkesterns alla klangmöjligheter i Menuet antique & Une barque sur l'ocean. Lyssna, öppnas i nytt fönster

Lyssnatips nr 2!
Maurice Ravels infallsrika, dramatiska och humoristiska La valse är en hyllning till valsen och Johan Strauss d y. Lyssna, öppnas i nytt fönster

Den unge dirigenten och pianisten Lahav Shani har, ännu inte fyllda trettio, redan framträtt med flera av världens främsta orkestrar, inklusive Kungliga Filharmonikerna som han gästade första gången 2016. Nu är det dessutom klart att han efterträder legendariske Zubin Mehta som chefdirigent för Israels filharmoniker, en tjänst han tillträder 2020.

Eftersom han även är en virtuos pianist kombinerar han ofta dirigerandet med att själv framträda som solist, här i Mozarts tjugonde pianokonsert. Det är en av Mozarts mest framförda och älskade konserter, komponerad i hans omtalat demoniska tonart, d-moll.

Vi ser också Lahav Shani leda Kungliga Filharmonikerna i en av uvertyr av Louise Farrenc, en framstående profil i det franska musiklivets 1800-tal. Hon skrev omkring femtio verk varav ett 40-tal publicerades och spelades runt om i Europa. Som avslutning hör vi Joseph Haydns mästerliga sista symfoni, nummer 104, musik som gjorde succé när den uruppfördes på Kings Theatre i London våren 1795. I långt över tvåhundra år har den behållit sin lyster och dragningskraft på konsertpubliken.

Tonsättaren Britta Byström har beskrivit trombonen som ett instrument som ligger nära den mänskliga rösten. Det har hon tagit fasta på i sin trombonkvartett Tinta, där de fyra instrumentens hela färgspektrum utforskas. Stycket skrevs i samband med att hon var ”vårens tonsättare” i Berwaldhallen 2014. Titeln Tinta, som betyder färg, kommer från Giuseppe Verdi och han använde det för att beskriva skillnaden mellan stämningar i sina olika operor.

Christian Lindberg skrev sitt stycke Fafner Fanfare for Four Frogs för trombonkvartett 1999, som ett av sina första elevarbeten när han studerade komposition för Jan Sandström. Det var från början en tvåstämmig invention som Lindberg sedan fick utveckla till en fyrstämmig sats.

Om Byström tagit fasta på klangfärg och Lindberg på stämföring, så ställer sig Henri Tomasi frågan om ”vara eller icke vara” i sin trombonkvartett. Därtill rymmer programmet ett stycke av Eugène Bozza, en av 1900-talets mest produktiva tonsättare av kammarmusik för blåsinstrument. Hans trombonkvartetter är både tekniskt krävande och väldigt populära.

Det är Kungliga Filharmonikernas Trombonsektion som står för musiken vid denna soppkonsert.

Meny: Jordärtskockssoppa med fänkål, serveras med baconströssel

Stockholms Konserthus invigdes 1926 och är ett av Sveriges vackraste exempel på den nyklassicistiska stilen inom arkitektur och design. Konserthuset skapades av arkitekten Ivar Tengbom och smyckades av tidens ledande formgivare och konstnärer, som till exempel Carl Milles, Isaac Grünewald och Carl Malmsten. Ivar Tengboms vision var att bygga ett antikt tempel till musikens ära nära polcirkeln. 

Under Stora konstvisningen visar guiden dig runt i Konserthusets foajéer och salar, och berättar om konstskatterna, husets tillkomst och långa historia.

Stockholms Konserthus invigdes 1926 och är ett av Sveriges vackraste exempel på den nyklassicistiska stilen inom arkitektur och design. Konserthuset skapades av arkitekten Ivar Tengbom och smyckades av tidens ledande formgivare och konstnärer, som till exempel Carl Milles, Isaac Grünewald och Carl Malmsten. Ivar Tengboms vision var att bygga ett antikt tempel till musikens ära nära polcirkeln. 

Under Stora konstvisningen visar guiden dig runt i Konserthusets foajéer och salar, och berättar om konstskatterna, husets tillkomst och långa historia.

Béla Bartók både fascinerades och påverkades av samtiden. Intresset för folkmusik gav honom också ständigt nya impulser. Men hans musik är alltid mycket bartóksk. De sex stråkkvartetterna spänner över tre decennier och ger ett panoramaperspektiv på hans skapande. I den femte kvartetten hade han dessutom hittat ett nytt förhållningssätt med influenser från äldre musik där Bach var en betydelsefull inspirationskälla. I de långsamma satserna hörs också de karaktäristiska inslagen av ”nattmusik”. Spökliga dissonanser och vemodiga melodier mot en bakgrund av klanger som ibland liknar naturljud. 

Valborg Aulin var en framträdande profil i Stockholms musikliv under slutet av 1800-talet. Med inspiration från Frankrike skapade hon en rad ypperliga sånger och pianostycken. Men hennes allra främsta verk är ändå de två stråkkvartetterna.  Här hör vi den unga svenska och mycket uppmärksammade Treitlerkvartetten i Aulins graciöst eleganta och uttrycksladdade F-durkvartett. 

Henri Dutilleux Ainsi la nuit är ett av 1900-talets mest centrala verk för stråkkvartett.  Här låter han små suggestiva melodifragment framkalla en fantasieggande nattlig känsla, inte alls avlägsen det vi stundtals kan höra hos Bartók.

Stockholms Ungdomsorkester – SUSO – är en av Sveriges ledande symfoniorkestrar för ungdomar. Nu firar orkestern 40-årsjubileum med stor konsert i Konserthuset och musik av Beethoven, Rossini, Leonard Bernstein med flera. Dessutom ett specialbeställt jubileumsstycke av Viktor Åslund – Speak, Memory!

Chefdirigent och musikalisk ledare för orkestern är Glenn Mossop. Vid den här konserten medverkar dessutom dirigenterna Helene Stureborg och Wille Sundling, som var en av orkesterns grundare och även konstnärlig ledare fram till hösten 2004. Vi får också möta Stockholms Musikgymnasiums Kammarkör, klarinettisten Emil Jonason och Cecilia Zilliacus och Erik Wahlgren som är solister i Brahms dubbelkonsert för violin och cello. 

SUSO har en viktig uppgift både i Kulturskolan Stockholm och i stadens musikliv. Orkestern ger regelbundet konserter på Musikaliska, men också på andra platser i Stockholms län. Under åren har orkestern också genomfört flera utlandsturnéer, bland annat till Egypten, Kina, Italien och senast Tyskland.

Många av orkestern medlemmar går på olika musikutbildningar och tänker sig en framtid som musiker, vilket blivit verklighet för många tidigare SUSO-musiker. Missa inte den här konserten med våra främsta unga musiker.

I samarbete med SUSO

Läs mer om SUSO, öppnas i nytt fönster

Årets Tonsättarfestival ägnas Thea Musgrave, en av Storbritanniens mest framstående och respekterade tonsättare. 2018 blir hon 90 år, alltjämt mycket aktiv och hon närvarar vid festivalen. Med sin måleriskt passionerade och dramatiskt gestaltande musik har hon en sällsynt förmåga att gripa tag och locka lyssnaren in i sin mångfacetterade värld.

Ofta söker sig Thea Musgrave till bildkonsten för att hitta inspiration för sin musik.  Eller till historien; flera av hennes operor kretsar kring historiska personer: The Voice of Ariadne, Mary, Queen of Scots, Harriet, the Woman called Moses, Simón Bolívar och Pontalba.

Thea Musgrave är född 1928 i Edinburgh, Skottland, där hon studerade vid Universitetet innan hon flyttade till Paris för att under fyra år studera vid konservatoriet för Nadia Boulanger. Efter studierna var hon under en period verksam i London innan hon 1970 utsågs till professor vid University of California, Santa Barbera. Två år senare flyttade hon permanent till USA där hon fortfarande är bosatt.

Skottlands Loch Ness är berömt för sitt sjöodjur, som mycket sällan setts. I det här lättsamma verket stiger monstret (tuban) upp från djupet för att söka sig mot solen. Efter att ha värmts av solens strålar (trumpet) och en gammal skotsk melodi, återvänder sjöodjuret till havets djup med ett stort plask. En kylig måne stiger på himlen och en lätt bris krusar vattenytan, allt blir lugnt.

Efter att ha betraktat en av 1500-talskonstnären Piero di Cosimos skrämmande jaktmålningar på Metropolitan Museum of Art i New York kom tanken till Musgrave att olika bilder relaterade till årstider skulle kunna utgöra en metafor för människans livsstadier.  Det har hon gestaltat i The Seasons.

The Night Windows är en målning av den amerikanske konstnären Edward Hopper. Om den första versionen av Night Windows från 2007 för piano och oboe säger Musgrave: ”Går nerför den mörka gatan, det är svårt att motstå att titta in genom de upplysta fönstren och se glimtar av andra människors liv. Fantasin tar fart…”

Grunden till Turbulent landscapes har Thea Musgrave hittat hos den engelske konstnären William Turner. Sex satser som trots sitt gemensamma grundmaterial också är mycket olika. Varje sats bygger på en specifik målning, utom den andra som utgår från tre målningar. Dessutom träder i varje sats någon ur orkestern fram i en solistisk roll.

Läs artikel i senaste numret av LYSSNA (öppnas i nytt fönster)

Festivalpaket
Köp alla fyra konserter i ett paket och få 50% rabatt