Program & biljetter

Dirigenten Simone Young är uppvuxen och utbildad i Australien, men världsledande på tysk och österrikisk repertoar. Hon blev 2005 den första kvinnan som dirigerade Wienfilharmonikerna, och under många år var hon chef för Hamburgoperan och Hamburgfilharmonikerna.

Österrikaren Anton Bruckner hör till hennes favoritkompositörer och här tar hon sig tillsammans med Kungliga Filharmonikerna an sjätte symfonin, som Bruckner själv beskrev som sin ”djärvaste”. Det är musik full av upphöjd skönhet, rytmisk rikedom och klanglig prakt. Med sina omkring 55 minuters speltid är det samtidigt hans kortaste.

Den unga pianisten Alexandre Kantorow är omtalad för sitt glödande intensiva och poetiskt djuplodande spel. Han blev 2019 som 22-åring den första franska pianisten någonsin att vinna den prestigefyllda Tjajkovskijtävlingen i Moskva.

Efter det har Kantorow turnerat med Valery Gergiev och Marinskyorkestern och gjort recitaler i Concertgebouw och Carnegie Hall, bland mycket annat. Redan under våren skulle han ha debuterat i Konserthuset Stockholm med en egen recital, men pandemin satte stopp. När vi nu äntligen får möta honom är det tillsammans med Kungliga Filharmonikerna under ledning av Simone Young i Franz Liszts poetiskt berättande och explosivt virtuosa pianokonsert.

Dirigenten Simone Young är uppvuxen och utbildad i Australien, men världsledande på tysk och österrikisk repertoar. Hon blev 2005 den första kvinnan som dirigerade Wienfilharmonikerna, och under många år var hon chef för Hamburgoperan och Hamburgfilharmonikerna.

Österrikaren Anton Bruckner hör till hennes favoritkompositörer och här tar hon sig tillsammans med Kungliga Filharmonikerna an sjätte symfonin, som Bruckner själv beskrev som sin ”djärvaste”. Det är musik full av upphöjd skönhet, rytmisk rikedom och klanglig prakt. Med sina omkring 55 minuters speltid är det samtidigt hans kortaste.

Intresset för barockmusik är stort både hos Konserthuset Stockholms publik och musikerna i Kungliga Filharmonikerna. Violinisterna Lola Torrente och Gabriel Cornet får här sällskap av cellisten Daniel Holst och cembalisten Sam Crowther i ett program med musik av Johan Helmich Roman, Henry Purcell och Johann Rosenmüller som matchas mot alltför sällan spelade kvinnliga barocktonsättare.

Elisabeth Jacquet de la Guerre var ett underbarn som vid fem års ålder fick framträda i Versailles för Ludvig XIV. Hon växte upp på den lilla ön Île Saint-Louis i Seine mitt i Paris där pappan var organist och instrumentbyggare. Hon komponerade både kammarmusik, opera och solostycken och även om hon var rotad i den franska barocktraditionen tog hon starka intryck av italiensk musik.

Italienska Isabella Leonarda (1620–1704) är en av den tidiga musikens mest produktiva kvinnliga tonsättarna under 1600-talet. Hon blev vid 16 års ålder medlem i klostret Collegio di Sant'Orsola där hon stannade resten av livet. Vi hör en av hennes både melodisk vackra och livligt dansanta triosonator, komponerad i början av 1680-talet.

Meny: Skogssvampssoppa med picklad svamp. Soppan serveras med surdegsbröd, knäckebröd, vispat smör och ost samt dryck och kaffe/te med liten kaka. Alla soppor är laktos- och glutenfria. Meddela oss eventuella önskemål om specialkost vid bokning.

***

Konserthuset PLAY
Denna konsert spelas in för Konserthuset Play och kommer finnas tillgänglig fr o m söndag 14 november kl 19.00.

Konserthuset Stockholm invigdes 1926 och är ett av Sveriges vackraste exempel på den nyklassicistiska stilen inom arkitektur och design. Huset skapades av arkitekten Ivar Tengbom och smyckades av tidens ledande formgivare och konstnärer, som till exempel Carl Milles, Isaac Grünewald och Carl Malmsten. Ivar Tengboms vision var att bygga ett antikt tempel till musikens ära nära polcirkeln. 

Under Stora konstvisningen visar guiden dig runt i Konserthusets foajéer och salar, och berättar om konstskatterna, husets tillkomst och långa historia.

• Max tio personer/visning.
• Visningen sker på svenska.

Textning av filmen

Filmen ovan är textad på svenska och engelska. Du aktiverar textningen genom att klicka på CC-knappen i spelarens nedre högra hörn.

Välkommen tillbaka-konserten! Blue House Jazz Orchestra och förnämliga gäster bjuder in till klassiskt svängig storbandsmusik. Ja, klassiska Happy days are here again från 1929 står som motto för ett program med uppdragna mungipor.  

Trumpetaren och sångaren Peter Asplund leder storbandet och vi möter den flerfaldigt prisbelönta gitarristen Erik Söderlind, stilsäkra sångaren Viktoria Tolstoy (som i våras framträdde i Konserthuset i en livesänd konsert med sitt eget band, den kan ses här) samt lekfulla och mångsidiga Stockholm Voices (som också gjorde en livesänd konsert under pandemin, den kan ses här).

Ja, Happy days are here again – och det kan bäst bekräftas med energifylld storbandsmusik.   

***

Den här konserten ingår i serien Blue House Jazz

Konserthuset Stockholm invigdes 1926 och är ett av Sveriges vackraste exempel på den nyklassicistiska stilen inom arkitektur och design. Huset skapades av arkitekten Ivar Tengbom och smyckades av tidens ledande formgivare och konstnärer, som till exempel Carl Milles, Isaac Grünewald och Carl Malmsten. Ivar Tengboms vision var att bygga ett antikt tempel till musikens ära nära polcirkeln. 

Under Stora konstvisningen visar guiden dig runt i Konserthusets foajéer och salar, och berättar om konstskatterna, husets tillkomst och långa historia.

• Max tio personer/visning.
• Visningen sker på svenska.

Textning av filmen

Filmen ovan är textad på svenska och engelska. Du aktiverar textningen genom att klicka på CC-knappen i spelarens nedre högra hörn.

Johannes Brahms sammanställde bibeltexter efter eget huvud till Ein deutsches Requiem, och avvek från innehållet i den traditionella romersk-katolska dödsmässan. Brahms rekviem hör också till de verk i genren som framför allt kommit att bli ett konsertverk. Ein deutsches Requiem är inte en mässa för de döda utan för de levande. Musiken framförs här i en version för kör, solister, två pianon och pukor. 

Inledningvis hör vi musik av svenske Ludvig Norman, samtida med Brahms. Norman var en av sin tids starkaste musikpersonligheter. Från slutet av 1870-talet, då det här verket skrevs (tio år efter Brahms rekviem), ägnade han sig helt åt att komponera. Jordens oro viker är inte ett rekviem, men det är musik som behandlar döden, och som precis som i fallet med Brahms gör det i en anda av ljus och förtröstan. Den tematiken gör att såväl Brahms som Norman kanske kan få oss att lyfta blicken också i egna orostider. 

Grigory Sokolov tillhör den exklusiva skara solister som varje gång lyfter musiken till oanade höjder och förmår överraska också den mest kräsna publik. Med få undantag har han sedan 2004 gästat Konserthuset för en årlig konsert i oktober. Varje konsert med Sokolov är på sitt sätt unik, för även om han har en helt makalös teknik är han långt ifrån stöpt enligt någon mall för pianovirtuoser.

De åtta satserna i Kreisleriana, inspirerade av E.T.A. Hoffmanns berättelser om kapellmästaren Johannes Kreisler, pendlar mellan rasande utbrott och innerlig värme, febrig nervositet och mörkt beslöjade betraktelser. Det finns skäl att anta att de återspeglar Schumanns sinnestillstånd vid den här tiden.

Vi hör även Rachmaninovs tio pianopreludier, som i sig är glansfulla exempel på tonsättarens egna, häpnadsväckande förmågor vid klaviaturen. Preludierna uruppfördes av Rachmaninov själv, vid en konsert i Moskva 1903. Dramatik och virtuoseri, javisst, men karaktären är ofta påfallande intim i dessa stycken. Det mest kända av dem är det ”marscherande” preludiet i g-moll.

***

Den här konserten ingår i serien Piano Solo

Äntligen måndag är konsertserien där violinisten Cecilia Zilliacus och cellisten Kati Raitinen skapar originella program i samråd med violasten Johanna Persson. Till varje konsert bjuder de också in musiker från det svenska och internationella toppskiktet.

Här framträder Cecilia Zilliacus och Kati Raitinen tillsammans med sopranen Tuuli Lindeberg och Henrik Sandås på bandoneon, i ett rikt varierat program som spänner från renässansen till det helt nyskrivna i vår tid. Den finländska sopranen Tuuli Lindeberg har en repertoar med tyngpunkt på barocken och nutida musik, och hon har hyllats för sin kristallklara röst. 

Finlandssvenske Henrik Sandås är mångsidig och efterfrågad. Repertoaren  innehåller förutom tango och tango nuevo också nutida musik, transkriptioner från olika epoker, jazz och improvisation. Han är även verksam som tonsättare och arrangör. 

I samarbete med ZPR String Trio.

Håkan Hardenberger, världens kanske främste trumpetare i det klassiska musiklivet, och dessutom dirigent, har sedan många decennier tillbaka ett nära samarbete med Konserthuset Stockholm. Vi räknar till närmare 60 tillfällen när han besökt Konserthuset, som solist eller både dirigent och solist. Nu fyller han 60 år, och firar tillsammans med Kungliga Filharmonikerna med bland annat Haydns kända och älskade trumpetkonsert. Konserten inleds med Haydns Kaos, den storlaget dramatiska inledningen till oratoriet Skapelsen.

Genom mängder av beställningsverk och uruppföranden är Håkan Hardenberger en förnyare av repertoaren för trumpet. Många av världens allra främsta tonsättare har skrivit direkt för honom, bland andra stämningarnas mästare Toru Takemitsu (1931–1996) som gärna lät sig influeras av sin omvärld. Förutom rent musikaliska impulser från jazz, populärmusik och avantgarde hittade han också inspiration i naturen eller berättelser.

Hans stycke Paths är tillägnat Håkan Hardenberger men är samtidigt en hyllning till tonsättaren Witold Lutoslawski. Hardenberger har därför valt att avsluta konserten med Lutoslawskis Konsert för orkester. En av 1900-talets moderna klassiker som lyfter fram symfoniorkesterns virtuosa potential.