Program & biljetter

Beethovens tredje symfoni, Eroica, som från början var tillägnad Napoleon, är vid sidan symfonierna nummer fem och nio hans mest spelade och älskade. De första kraftfulla ackorden i symfonin är startpunkten för ett magnifikt musikaliskt drama om hjältemod – en heroisk symfoni. Historien om hur Beethoven slet bort titelbladet från partituret på Eroican, där den ursprungliga dedikationen till Napoleon ska ha funnits är väl känd, men har också många varianter. Beethoven var frankrikevän och hans antipatier mot Napoleon mildrades.

Rusalka är en sagoopera i tre akter med musik av Antonín Dvorák. Librettot av den tjeckiske poeten Jaroslav Kvapil är saga för vuxna om vattennymfen Rusalka som drömmer om ett annat liv och betalar ett högt pris för sin kärlek. Dvoráks musik sätter fantasin i rörelse och vi får här höra en svit ur operan som fått titeln Rusalka-fantasi, sammanställd av dirigenten Manfred Honeck och Tomás Ille.

Det är med stor glädje vi hälsar dirigenten Manfred Honeck välkommen åter upp på podiet i Konserthuset Stockholm. Han är chef för Pittsburghs symfoniker, men dirigerar också många andra av världens mest prestigefyllda orkestrar. Han är för många i Sverige ett välkänt namn efter åren som chefdirigent för de Sveriges Radios Symfoniorkester.

Efter porträtten på Jerome Kern, Irving Berlin, Cole Porter och Harry Warren är det dags för den mest kände av dem alla: George Gershwin, mannen bakom den evigt gröna Summertime – bland mycket annat.

Med sig denna kväll har Peter Asplund sina ständiga följeslagare basisten Hans Andersson och trumslagaren Johan Löfcrantz Ramsay. Och som alltid i Songwriters’ Guide tillkommer två specialinbjudna gäster.

”För att göra Gershwin rättvisa har jag bjudit in ett par favoriter: den danske pianisten Jacob Christoffersen och Viktoria Tolstoy, en av Sveriges absolut största jazzsångerskor”, berättar Peter Asplund.

I samarbete med Stockholm Jazz Festival (öppnas i nytt fönster)

Beethovens tredje symfoni, Eroica, som från början var tillägnad Napoleon, är vid sidan symfonierna nummer fem och nio hans mest spelade och älskade. De första kraftfulla ackorden i symfonin är startpunkten för ett magnifikt musikaliskt drama om hjältemod – en heroisk symfoni. Historien om hur Beethoven slet bort titelbladet från partituret på Eroican, där den ursprungliga dedikationen till Napoleon ska ha funnits är väl känd, men har också många varianter. Beethoven var frankrikevän och hans antipatier mot Napoleon mildrades.

Rusalka är en sagoopera i tre akter med musik av Antonín Dvorák. Librettot av den tjeckiske poeten Jaroslav Kvapil är saga för vuxna om vattennymfen Rusalka som drömmer om ett annat liv och betalar ett högt pris för sin kärlek. Dvoráks musik sätter fantasin i rörelse och vi får här höra en svit ur operan som fått titeln Rusalka-fantasi, sammanställd av dirigenten Manfred Honeck och Tomás Ille.

Det är med stor glädje vi hälsar dirigenten Manfred Honeck välkommen åter upp på podiet i Konserthuset Stockholm. Han är chef för Pittsburghs symfoniker, men dirigerar också många andra av världens mest prestigefyllda orkestrar. Han är för många i Sverige ett välkänt namn efter åren som chefdirigent för de Sveriges Radios Symfoniorkester.

Dirigenten Simone Young är uppvuxen och utbildad i Australien, men världsledande på tysk och österrikisk repertoar. Hon blev 2005 den första kvinnan som dirigerade Wienfilharmonikerna, och under många år var hon chef för Hamburgoperan och Hamburgfilharmonikerna.

Österrikaren Anton Bruckner hör till hennes favoritkompositörer och här tar hon sig tillsammans med Kungliga Filharmonikerna an sjätte symfonin, som Bruckner själv beskrev som sin ”djärvaste”. Det är musik full av upphöjd skönhet, rytmisk rikedom och klanglig prakt. Med sina omkring 55 minuters speltid är det samtidigt hans kortaste.

Den unga pianisten Alexandre Kantorow är omtalad för sitt glödande intensiva och poetiskt djuplodande spel. Han blev 2019 som 22-åring den första franska pianisten någonsin att vinna den prestigefyllda Tjajkovskijtävlingen i Moskva.

Efter det har Kantorow turnerat med Valery Gergiev och Marinskyorkestern och gjort recitaler i Concertgebouw och Carnegie Hall, bland mycket annat. Redan under våren skulle han ha debuterat i Konserthuset Stockholm med en egen recital, men pandemin satte stopp. När vi nu äntligen får möta honom är det tillsammans med Kungliga Filharmonikerna under ledning av Simone Young i Franz Liszts poetiskt berättande och explosivt virtuosa pianokonsert.

Dirigenten Simone Young är uppvuxen och utbildad i Australien, men världsledande på tysk och österrikisk repertoar. Hon blev 2005 den första kvinnan som dirigerade Wienfilharmonikerna, och under många år var hon chef för Hamburgoperan och Hamburgfilharmonikerna.

Österrikaren Anton Bruckner hör till hennes favoritkompositörer och här tar hon sig tillsammans med Kungliga Filharmonikerna an sjätte symfonin, som Bruckner själv beskrev som sin ”djärvaste”. Det är musik full av upphöjd skönhet, rytmisk rikedom och klanglig prakt. Med sina omkring 55 minuters speltid är det samtidigt hans kortaste.

Intresset för barockmusik är stort både hos Konserthuset Stockholms publik och musikerna i Kungliga Filharmonikerna. Violinisterna Lola Torrente och Gabriel Cornet får här sällskap av cellisten Daniel Holst och cembalisten Sam Crowther i ett program med musik av Johan Helmich Roman, Henry Purcell och Johann Rosenmüller som matchas mot alltför sällan spelade kvinnliga barocktonsättare.

Elisabeth Jacquet de la Guerre var ett underbarn som vid fem års ålder fick framträda i Versailles för Ludvig XIV. Hon växte upp på den lilla ön Île Saint-Louis i Seine mitt i Paris där pappan var organist och instrumentbyggare. Hon komponerade både kammarmusik, opera och solostycken och även om hon var rotad i den franska barocktraditionen tog hon starka intryck av italiensk musik.

Italienska Isabella Leonarda (1620–1704) är en av den tidiga musikens mest produktiva kvinnliga tonsättarna under 1600-talet. Hon blev vid 16 års ålder medlem i klostret Collegio di Sant'Orsola där hon stannade resten av livet. Vi hör en av hennes både melodisk vackra och livligt dansanta triosonator, komponerad i början av 1680-talet.

Meny: Skogssvampssoppa med picklad svamp. Soppan serveras med surdegsbröd, knäckebröd, vispat smör och ost samt dryck och kaffe/te med liten kaka. Alla soppor är laktos- och glutenfria. Meddela oss eventuella önskemål om specialkost vid bokning.

***

Konserthuset PLAY
Denna konsert spelas in för Konserthuset Play och kommer finnas tillgänglig fr o m söndag 14 november kl 19.00.

Konserthuset Stockholm invigdes 1926 och är ett av Sveriges vackraste exempel på den nyklassicistiska stilen inom arkitektur och design. Huset skapades av arkitekten Ivar Tengbom och smyckades av tidens ledande formgivare och konstnärer, som till exempel Carl Milles, Isaac Grünewald och Carl Malmsten. Ivar Tengboms vision var att bygga ett antikt tempel till musikens ära nära polcirkeln. 

Under Stora konstvisningen visar guiden dig runt i Konserthusets foajéer och salar, och berättar om konstskatterna, husets tillkomst och långa historia.

• Max tio personer/visning.
• Visningen sker på svenska.

Textning av filmen

Filmen ovan är textad på svenska och engelska. Du aktiverar textningen genom att klicka på CC-knappen i spelarens nedre högra hörn.

Välkommen tillbaka-konserten! Blue House Jazz Orchestra och förnämliga gäster bjuder in till klassiskt svängig storbandsmusik. Ja, klassiska Happy days are here again från 1929 står som motto för ett program med uppdragna mungipor.  

Trumpetaren och sångaren Peter Asplund leder storbandet och vi möter den flerfaldigt prisbelönta gitarristen Erik Söderlind, stilsäkra sångaren Viktoria Tolstoy (som i våras framträdde i Konserthuset i en livesänd konsert med sitt eget band, den kan ses här) samt lekfulla och mångsidiga Stockholm Voices (som också gjorde en livesänd konsert under pandemin, den kan ses här).

Ja, Happy days are here again – och det kan bäst bekräftas med energifylld storbandsmusik.   

***

Den här konserten ingår i serien Blue House Jazz

Konserthuset Stockholm invigdes 1926 och är ett av Sveriges vackraste exempel på den nyklassicistiska stilen inom arkitektur och design. Huset skapades av arkitekten Ivar Tengbom och smyckades av tidens ledande formgivare och konstnärer, som till exempel Carl Milles, Isaac Grünewald och Carl Malmsten. Ivar Tengboms vision var att bygga ett antikt tempel till musikens ära nära polcirkeln. 

Under Stora konstvisningen visar guiden dig runt i Konserthusets foajéer och salar, och berättar om konstskatterna, husets tillkomst och långa historia.

• Max tio personer/visning.
• Visningen sker på svenska.

Textning av filmen

Filmen ovan är textad på svenska och engelska. Du aktiverar textningen genom att klicka på CC-knappen i spelarens nedre högra hörn.