Program & biljetter

Till romansserien, som nu är inne på sin sjunde säsong, har pianisten Magnus Svensson bjudit in en exklusiv skara artister från världens opera- och konsertscener, och erbjuder oss möjligheten att uppleva deras sångkonst genom intima möten i Grünewaldsalen. Vid den här konserten hör vi de fyra solisterna som utgör vokalensemblen Sankt Eriksolisterna.

Sankt Eriksolisterna framträder både som a cappellakvartett och i de stora konsertsalarna med orkestrar. 2016 framträdde kvartetten i Spanien på Palacio de Festivales de Cantabria och året därpå blev kvartetten inbjuden att sjunga italienska madrigaler på Ton Koopmans Festival Itinéraire Baroque en Périgord i Frankrike. De fyra medlemmarna är var och en etablerade solister i operahus och på konsertscener i Sverige och utomlands.

Sopranen Elin Skorup har medverkat i Folkoperans uppsättning av Philip Glass opera Satyagraha och sjungit på Drottningholmsteatern. Mezzosopranen Anna Zander är medlem i Radiokören, och arbetar regelbundet som solist runt om i Europa. Tenoren Mikael Stenbaek är framför allt verksam som konsertsångare, och sjunger med bland andra symfoniorkestrarna i Stavanger och Trondheim. Lars Johansson Brissman, baryton, debuterade på Kungliga Operan 2004. Han har också sjungit på Drottningholms slottsteater och på Folkoperan.

Den mångsidige pianisten Magnus Svensson har romanskonsten som specialitet, och är sedan några säsonger tillbaka värd för romansserien. Vid sidan om konsertverksamhet i Norden och övriga Europa har han också spelat i Ryssland och USA.

Den framgångsrika sydkoreanska tonsättaren Unsuk Chin stod 2013 i fokus under Konserthusets Tonsättarfestival. Nu är hon åter aktuell med ett nyskrivet orkesterverk. Det är en sambeställning mellan Kungliga Filharmonikerna, Los Angeles Philharmonic Orchestra, City of Birmingham Symphony Orchestra och NDR Elbphilharmonie Orchester. Titeln är SPIRA, och det handlar om en virtuos konsert för orkester.

Efter paus bjuds vi in i Bruckners symfoniska värld genom en av hans mest välkända symfonier, den sjunde. Symfonin blev en stor vändpunkt i hans karriär och en publik dundersuccé! Den blev också den första av hans symfonier som spelades in.

I Bruckners ögon var Wagner den störste och i symfonins adagio ljuder en sorgtyngd elegi över denne mästare, som Bruckner fullkomligt avgudade. Scherzot går i folkligt tungfotad dans och bjuder på en galande tupp i trumpeten, medan finalen återkopplar till ett tema från inledningen.

Konserten dirigeras av Kungliga Filharmonikernas tidigare chefdirigent och numera hedersdirigent, Alan Gilbert (för övrigt nyutnämnd chefdirigent för orkestern i Elbphilharmonie i Hamburg). Vill man höra honom spela altviolin kan man besöka Konserthuset den 19 januari och konsertserien Filharmoniker i närbild.

Klarinettkvintetten är ett av Mozarts mest spelade och omtyckta verk, inte minst tack vare den underskönt vackra andra satsen. Inspirationen kom från en av Mozarts bästa vänner, klarinettisten Anton Stadler. De hade lärt känna varandra i Wien i början av 1780-talet och tillhörde samma frimurarloge. Stadler inspirerade Mozart att skriva både klarinettrion i Ess-dur, den så kallade Kegelstatt-trion, Klarinettkonserten och Klarinettkvintetten. I ett av sina många brev kallade Mozart själv kvintetten för Stadler-kvintetten.

Svenska tonsättaren Victoria Borisova-Ollas har rötter i Ryssland och började sina studier vid Tjajkovskijkonservatoriet i Moskva. Hon stod i centrum för Konserthusets Tonsättarweekend 2013 och uppmärksammades stort för sin opera Dracula på Kungliga Operan. Här får vi höra hennes Seven Singing Butterflies för klarinett och stråkkvartett. 

Här hör vi klarinettisten Johan Fransén, alternerande stämledare och medlem i Kungliga Filharmonikerna sedan 1997. Övriga medverkande filharmoniker är Daniela Bonfiglioli och Lola Torrente violin, Grop Mikael Sjögren viola och Marie Macleod cello.

Meny: Linssoppa med kokosgrädde samt räkor med chili & salladslök (laktos- och glutenfri)

Konserthuset Stockholm invigdes 1926 och är ett av Sveriges vackraste exempel på den nyklassicistiska stilen inom arkitektur och design. Konserthuset Stockholm skapades av arkitekten Ivar Tengbom och smyckades av tidens ledande formgivare och konstnärer, som till exempel Carl Milles, Isaac Grünewald och Carl Malmsten. Ivar Tengboms vision var att bygga ett antikt tempel till musikens ära nära polcirkeln. 

Under Stora konstvisningen visar guiden dig runt i Konserthusets foajéer och salar, och berättar om konstskatterna, husets tillkomst och långa historia.

Se Antikmagasinet, SVT Play, om Swedish Grace och Konserthuset, öppnas i nytt fönster

Konserthuset Stockholm invigdes 1926 och är ett av Sveriges vackraste exempel på den nyklassicistiska stilen inom arkitektur och design. Konserthuset Stockholm skapades av arkitekten Ivar Tengbom och smyckades av tidens ledande formgivare och konstnärer, som till exempel Carl Milles, Isaac Grünewald och Carl Malmsten. Ivar Tengboms vision var att bygga ett antikt tempel till musikens ära nära polcirkeln. 

Under Stora konstvisningen visar guiden dig runt i Konserthusets foajéer och salar, och berättar om konstskatterna, husets tillkomst och långa historia.

Se Antikmagasinet, SVT Play, om Swedish Grace och Konserthuset, öppnas i nytt fönster

Den framgångsrika sydkoreanska tonsättaren Unsuk Chin stod 2013 i fokus under Konserthusets Tonsättarfestival. Nu är hon åter aktuell med ett nyskrivet orkesterverk. Det är en sambeställning mellan Kungliga Filharmonikerna, Los Angeles Philharmonic Orchestra, City of Birmingham Symphony Orchestra och NDR Elbphilharmonie Orchester. Titeln är SPIRA, och det handlar om en virtuos konsert för orkester.

Efter paus bjuds vi in i Bruckners symfoniska värld genom en av hans mest välkända symfonier, den sjunde. Symfonin blev en stor vändpunkt i hans karriär och en publik dundersuccé! Den blev också den första av hans symfonier som spelades in.

I Bruckners ögon var Wagner den störste och i symfonins adagio ljuder en sorgtyngd elegi över denne mästare, som Bruckner fullkomligt avgudade. Scherzot går i folkligt tungfotad dans och bjuder på en galande tupp i trumpeten, medan finalen återkopplar till ett tema från inledningen.

Konserten dirigeras av Kungliga Filharmonikernas tidigare chefdirigent och numera hedersdirigent, Alan Gilbert (för övrigt nyutnämnd chefdirigent för orkestern i Elbphilharmonie i Hamburg). Vill man höra honom spela altviolin kan man besöka Konserthuset den 19 januari och konsertserien Filharmoniker i närbild.

Spanska stråkkvartetten Cuarteto Casals framför Beethovens samtliga stråkkvartetter under 2020 – det stora Beethoven-året. De 16 kvartetterna tillkom i tre etapper under hans liv – och varje etapp utgjorde svindlande kliv för kvartettkonsten. Hyllade Cuarteto Casals debuterade i Konserthuset 2007 och har återkommit flera gånger, senast 2016.

Här inleder ensemblen sin stora Beethovensatsning med två av de sex kvartetterna ur Beethovens första samling, opus 18. Både kvartetten i D-dur och den andra i G-dur är ljusa med en lyrisk-pastoral stämning. Efter det inledande originella temat som sedan dominerar D-durkvartettens första sats målar Beethoven med breda penseldrag i den långsamma andra satsen medan finalen är briljant och uppsluppen.

I G-durkvartettens övergår den eleganta inledningssatsen i mellansatsen sångbara melodi, medan det jovialiska scherzot får sin kontrast i den sprudlande finalen.

Kvartetten i F-dur opus 59 är den första i samlingen med tre kvartetter som kallas Razumovskijkvartetterna. Här finns en symfonisk intensitet i uttrycket samtidigt som Beethoven utnyttjar instrumentens hela register, ofta i extrema lägen, något som sedan återkommer i alla efterföljande kvartetter.

Stråkkvartetterna våren 2020
Boka biljett till Cuarteto Casals första fyra stråkkvartettkonserter och få 30 procent rabatt. Boka här

Spanska stråkkvartetten Cuarteto Casals framför Beethovens samtliga stråkkvartetter under 2020 – det stora Beethoven-året. De 16 kvartetterna tillkom i tre etapper under hans liv – och varje etapp utgjorde svindlande kliv för kvartettkonsten. Hyllade Cuarteto Casals debuterade i Konserthuset 2007 och har återkommit flera gånger, senast 2016.

Av de sex kvartetterna i opus 18 är den i A-dur helt okomplicerad. Den utstrålar ljus och harmoni och saknar i stort sett kontrasterande episoder. Den är i ordets bästa bemärkelse underhållande med vackra teman, ständigt växlande instrumentkombinationer och en konverserande ton, allt uttryckt med graciös lekfullhet och luftig elegans.

Den tionde kvartetten i Ess-dur är intimare, och kontrasten mellan satserna är viktigare än kontinuiteten. Kvartetten brukar kallas ”Harpkvartetten” efter de harpliknande effekterna i första satsen

Kvartetten opus 127 uppfattades av Beethovens samtid som den mest tillgängliga av de fem sena kvartetterna. Första satsen är ömsint, älskvärd och lyrisk, den andra är ett högstämt tema med sex variationer. Tredje satsen är en av Beethovens längsta och märkligaste scherzo-satser medan den fjärde och sista är ett allegro med ständigt överraskande infall. 

Stråkkvartetterna våren 2020
Boka biljett till Cuarteto Casals första fyra stråkkvartettkonserter och få 30 procent rabatt. Boka här

På 1800-talet var det inte ovanligt att man under en konsert blandade symfonier med romanser, pianomusik och gärna lite recitation eller, varför inte en konstförevisning. Riktigt så vilt kommer det inte gå till den 27 januari, men det lär ändå bli en minnesvärd kväll när en stjärnspäckad samling musiker samlas i Grünewaldsalen bara för att göra det de älskar mest av allt – musicera! Denna kväll möts pianisterna Bengt Forsberg och Magnus Svensson i en drabbning kring en och samma flygel. Det blir kammarmusik för fyrhändigt piano och stråkar, pianokvartetter, romanser och solomusik för piano.

Variation förnöjer! Förutom Sveriges nu kanske hetaste sångstjärna, sopranen Christina Nilsson, har de båda pianisterna med sig gräddan av vårt lands finaste stråkmusiker, eller vad sägs om Tobias Ringborg, Christian Bergqvist, Natalia Goldmann, Ylva Larsdotter, Ylvali Zilliacus, Patrik Swedrup och Erik Wahlgren.

Huvudperson denna afton blir ändå Mozart. Det råkar vara hans födelsedag!

Kungliga Filharmonikernas Blåsarkvintett är en efterföljare till legendariska Filharmonins Blåsarkvintett, som under 1960- och 1970-talen var oerhört framgångsrik i hela världen. 2001 återupptog fem soloblåsare ur Kungliga Filharmonikerna den verksamheten. Ensemblen räknas idag till en av landets främsta.