Program & biljetter

Elegans och förfining, men också rastlöshet och oro kännetecknar Mozarts fyrtionde symfoni, komponerad sommaren 1788. Han hade ekonomiska bekymmer, hustrun Constanze var sjuk och operan Don Giovanni hade inte gjort någon större framgång på Wienoperan. Då drog han sig tillbaka och komponerade under loppet av nio veckor sina på alla sätt tre största och mest fulländade symfonier. Den fyrtionde är den mellersta av de tre och bara en av två i hela hans symfoniproduktion som går i moll.

I verket Accused (2014) har den finländske tonsättaren Magnus Lindberg med ett överdåd av färger och kontraster skapat en fascinerande klangvärld som berättar om tre historiska förhör. Texterna är utdrag från utfrågningarna av Théroigne de Méricourt under franska revolutionen, Östtysklands säkerhetspolis Stasis förhör av medborgare under kalla krigets dagar, och avslutningsvis handlar det om rättegången mot visselblåsaren Bradley Manning (numera Chelsea Manning).

Tillsammans med Esa-Pekka Salonen och Kaija Saariaho hör Magnus Lindberg till den tongivande gruppen finska musiker och tonsättare som gav sig till känna under 1970- och 1980-talen. Till de verkligt framstående finska musikprofilerna hör också Kungliga Filharmonikernas chefdirigent Sakari Oramo och sopranen Anu Komsi.

Sångtexterna i Accused är översatta till svenska av Anna Linden, och visas på textskylt under framförandet.

Ny fredag är en serie för dig som blickar framåt och vill öppna öronen för nyskapande musik i vår tid. Stockholm Brass Quintet grundades 2010 av fem brassmusiker verksamma i olika orkestrar runt om i Skandinavien. Ensemblen har profilerat sig genom sitt arbete för att öka brasskvintettens ganska begränsade repertoar med nyskriven, spännande och aktuell musik. Deras konstnärliga idé är att bidra till det kulturarv som kommande generationer får att förvalta, och skapa klassiker för framtiden.

I kvällens program finner man stycket The Madness Industry av Cheryl Frances-Hoad, en brittisk tonsättare som vann BBC Young Composer Competition 1996. Boreas är ett solostycke för tuba från 1999 där Askell Másson i sin komposition har använt sig av isländsk folkmusik för att presentera Boreas, mytologins nordanvind. Österrikiska Olga Neuwirths trumpetsolo O Laki är från 2006 och Brass Link IV av Klas Torstensson är hämtat ur en cykel som uruppfördes 2003 och kan beskrivas som en uvertyr.

Drache-Frau av Andrea Tarrodi handlar om hur det är att vara en åldrande diva, inspirerat av Karin Johannissons bok Den sårade divan. Konserten innehåller också ett uruppförande, Svensk Ek för brasskvintett av Hans Ek.

Kom en stund innan, stanna kvar – baren med dryck och tilltugg är öppen både före och efter konserten.

När Dragonmusikkåren under sin dirigent David Björkman varje år intar stora scenen i Konserthuset Stockholm kan man förvänta sig något alldeles extra! Så även i år då de till sin hjälp har en livs levande riddare: den svenske konsertpianisten och tonsättaren Niklas Sivelöv, dubbad riddare av Dannebrogorden.

Tillsammans bjuder de publiken på smäktande symfoniska klanger, dramatiska och romantiska pärlor, men även lite gammal god kanonmusik i form av Tjajkovskijs 1812-ouvertyr.

Varmt välkomna till en unik afton med Dragonerna!

Konserten är ett samarrangemang mellan Föreningen för den Beridna Högvakten och Livgardets Dragonmusikkår.

När man talar om de svenska tonsättarna Ludvig Norman och Wilhelm Stenhammar berör man gärna deras studier av tysk musik. Båda var pianister, och förutom den tyska repertoaren spelade de gärna musik av Frédéric Chopin. I deras verk för piano återfinner man Chopins pianospelsteknik, som gav till dem uttrycksmöjligheter i deras egen musik.

Här får vi höra Lifvets Åldrar, en svit som Norman spelade själv vid sin sista konsertturné, och Sensommarnätter, Stenhammars sista pianoverk.

Chopin hade flytt sitt älskade hemland Polen och bosatt sig i Paris där han fokuserade på att komponera musik för sitt eget instrument, piano. Polonaise-Fantaisie är ett av hans sista stora verk. Variationer över La ci darem la mano gjorde den unge Chopin känd i musikvärlden i Europa, mycket tack vare Robert Schumanns ord i en recension: ”Hatten av mina herrar, ett geni!”.

Som bonus spelar Kiyo tillsammans med gästcellisten Klas Gagge sällsynt cellomusik av Stenhammar och Norman. Fragment ur Stenhammars cellosonat, redigerade av Kiyo Wada utifrån Stenhammars skisser till en cellosonat som aldrig fullbordades. Normans Lied ohne Worte, ett opublicerat stycke som Norman komponerade vid 15 års ålder.

Konserten arrangeras i samarbete med Friends of Stenhammar

Arkadij Volodos tillhör sedan länge de allra främsta pianosolisterna i världen och framträder med orkestrar som Berlinfilharmonikerna, Royal Concertgebouw i Amsterdam och New York Philharmonic. Han ger också recitaler på de mest prestigefyllda konsertscenerna och nu får vi för första gången möjlighet att uppleva honom i Konserthuset Stockholm.

På programmet står en rad både stillsamt målande och tekniskt krävande stycken av Franz Liszt, bland annat den magnifika andra balladen inspirerad av Gottfried Bürgers gotiskt mörka ballad Leonore, den hypervirtuosa Legend nr 1 "St François d’Assise: La prédication aux oiseaux" och den innerligt gripande Petrarcasonetten 123.

Dessutom musik av Robert Schumann. Om sin Humoreske skrev han till sin älskade Clara: ”Hela veckan har jag suttit vid pianot, skrivit och komponerat, skrattat och gråtit om vartannat.” Resultat blev ett fantasifullt musikaliskt utforskande av upprymdhet och den lyckliga gråtens mysterium.

Kungliga Filharmonikernas Orkesterakademi är en högre akademisk specialutbildning för unga musiker. Utbildningen ges på plats i Konserthuset Stockholm, och genomförs i samarbete med Musikhögskolan i Piteå vid Luleå tekniska universitet. Stämledare ur orkestern är lärare och handledare under det ettåriga programmet. I utbildningen ingår individuell undervisning på respektive instrument, orkesterspel och kammarmusikspel.

Orkesterakademin har på några få år kommit att bli en av de främsta plantskolorna för unga musiker; merparten av studenterna har efter avslutat studieår vunnit provspelningar till såväl svenska som internationella orkestrar.

I ett antal offentliga kammarmusikkonserter – som den här – finns möjlighet som för publiken att närmare lära känna och lyssna till dessa unga musiker.  

Till romansserien, som nu är inne på sin sjunde säsong, har pianisten Magnus Svensson bjudit in en exklusiv skara artister från världens opera- och konsertscener, och erbjuder oss möjligheten att uppleva deras sångkonst genom intima möten i Grünewaldsalen. Vid den här konserten hör vi den tyske barytonen Benjamin Appl (tidigare annonserade sopranen Dorothea Röschmann har tvingats ställa in).

Benjamin Appl har av tidskriften Gramophone beskrivits som ledande i en ny generation romanssångare. Han har hyllats av såväl publik som kritiker för sina framträdanden i recitaler, konserter och opera. Appl var utsedd till ECHO Rising Star säsongen 2015-16 och säsongen innan som BBC New Generation Artist. Han studerade i München och London, och hans mentor var den store Dietrich Fischer-Dieskau. Benjamin Appl undervisar numera själv i tysk romanssång vid Guildhall School of Music & Drama i London. Han har givit ut en rad cd, senast musik av J S Bach med Concerto Köln (2018).

Den mångsidige pianisten Magnus Svensson har romanskonsten som specialitet, och är sedan några säsonger tillbaka konstnärlig ledare för romansserien. Vid sidan om konsertverksamhet i Norden och övriga Europa har han också spelat i Ryssland och USA. Magnus Svensson tog solistdiplom vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm med hedersjetong som bäste elev, och fördjupade sig sedan i romansinterpretation i London. Sedan 2012 arbetar han även på Kungliga Musikaliska Akademien med återutgivning av äldre svensk musik.

Årets internationella tonsättarfestival i Konserthuset Stockholm ägnas den brittiske tonsättaren George Benjamin. Hans kalejdoskopiskt mångskiftande och suggestivt myllrande musik har ofta klangen, soundet, i centrum.  Med osviklig känsla för orkesterns möjligheter skapar han sammetslena klangytor, skarpa kontraster eller glödande intensiva eruptioner i en konstant överraskande musik.

Hos George Benjamin finns också ett starkt fokus på det vokala, vilket det självklart kommer att ges prov på under festivalen. Benjamin drömde redan som tolvåring om att skriva operor, vilket han också gjort med oerhörd framgång. Uppsättningen av Written on Skin är en världssuccé som sattes upp på Kungliga Operan i Stockholm 2015. Hans senaste opera Lessons in Love and Violence tog förra året publiken med storm när den sattes upp Royal Opera House London. 

Pianots virtuosa kapacitet och stora räckvidd från lägsta basregister till krispig diskant gör det nästan jämbördigt med en orkester. På ett piano är det enkelt att göra språng från den lägsta tonen till den högsta, men klangen dör ohjälpligt ut efter att en tangent slagits an. Stråk- och blåsinstrument har i stället en oslagbar förmåga att binda samman toner. Duet är ett möte mellan pianot och orkestern som har en särskild klang eftersom Benjamin valt att utesluta violinerna.

Dream of the Song är drömsk och tankeväckande. Dessutom vokalt virtuos både i den bärande countertenor-stämman som sjunger hebreiska texter från 1000-talet, och damkören som sjunger Gabriel García Lorca på originalspråket spanska. Och som alltid hos Benjamin – till ett ytterligt elegant orkestersound.

Berättelser med sagolika men metaforiska dimensioner fascinerar George Benjamin. I Sometime Voices har han dykt ner i Shakespeare och använt sig av den berömda monologen i Shakespeares Stormen, där Caliban beskriver den magiska musiken som sprider sig i omgivningen.

Palimpsester är handskrifter från antiken och medeltiden där en text skrapats och tvättats bort för att kunna ersättas med en ny. Men något av det tidigare skrivna blir alltid kvar. I George Benjamins Palimpsests är det en melodi i klarinetten som skapar det första lagret. Och likt ett palimpsest har Benjamin ”skrivit över” klarinetten med kraftfulla brassackord, och snart tillfogas ytterligare skikt som till slut skapar en kraftfull klangväv.

Årets internationella tonsättarfestival i Konserthuset Stockholm ägnas den brittiske tonsättaren George Benjamin. Hans kalejdoskopiskt mångskiftande och suggestivt myllrande musik har ofta klangen, soundet, i centrum.  Med osviklig känsla för orkesterns möjligheter skapar han sammetslena klangytor, skarpa kontraster eller glödande intensiva eruptioner i en konstant överraskande musik.

Hos George Benjamin finns också ett starkt fokus på det vokala, vilket det självklart kommer att ges prov på under festivalen. Benjamin drömde redan som tolvåring om att skriva operor, vilket han också gjort med oerhörd framgång. Uppsättningen av Written on Skin är en världssuccé som sattes upp på Operan i Stockholm 2015. Hans senaste opera Lessons in Love and Violence tog förra året publiken med storm när den sattes upp Royal Opera House London.

Sibelius har varit en viktig inspirationskälla för George Benjamin, särskilt den originella symfoniska dikten Tapiola, det sista betydande verk Sibelius komponerade trots att han levde ytterligare trettio år. Både Sibelius raffinerade orkesterklang och komplexa stämföring har fascinerat Benjamin, liksom även de fantasyartade citat som Sibelius skrev in i partituret: ”Nordens dystra skogar breder ut sig, gamla, hemlighetsfulla, i yra drömmar. Djupt i skogen bor skogsguden, och skogens andar driver sitt hemliga spel, dolda i mörkret.”

I likhet med Sibelius Tapiola handlar Benjamins A Mind of Winter om landskap som breder ut sig, i det här fallet snötäckta som den amerikanska poeten Wallace Stevens beskriver det i sin dikt The Snow Man. Det gnistrar om den övertonsrika och bildframkallande väven av höga stråkar och träblåsinstrument. Sopranen tränger fram som ett vackert vinterväsen och sjunger om att man måste ha ett sinne för vintern, ”och betrakta frosten och grenarna, och tallarna som tyngs av snö”.

Dance Figures – George Benjamins första stycke tänkt för dans – består av nio korta satser, skiftande både till uttryck och form. Här återfinns transparenta, nästan förandligade klanger som övergår i en oroligt vibrerande stämväv, och linjer som korsar varandra likt melodiska spegelbilder.

Ett dramatiskt fotografi av ett åskväder över New Mexicos öken och ett utdrag från T.S. Eliots Det öde landet – ett av 1900-talets mest centrala och omskrivna litterära verk – är utgångspunkten för Ringed by the Flat Horizon. ”Jag ville skildra den obehagliga och spända känslan inför en annalkande storm. Tre olika klanger återkommer genom hela stycket: mjuka overkliga klockor, ett tätt intervall och ett lågt vibrerande tremolo som gestaltar den avlägsna åskan.”

Konserthuset Stockholm invigdes 1926 och är ett av Sveriges vackraste exempel på den nyklassicistiska stilen inom arkitektur och design. Konserthuset Stockholm skapades av arkitekten Ivar Tengbom och smyckades av tidens ledande formgivare och konstnärer, som till exempel Carl Milles, Isaac Grünewald och Carl Malmsten. Ivar Tengboms vision var att bygga ett antikt tempel till musikens ära nära polcirkeln. 

Under Stora konstvisningen visar guiden dig runt i Konserthusets foajéer och salar, och berättar om konstskatterna, husets tillkomst och långa historia.

Se Antikmagasinet, SVT Play, om Swedish Grace och Konserthuset, öppnas i nytt fönster