Program & biljetter

Tonsättaren Britta Byström har beskrivit trombonen som ett instrument som ligger nära den mänskliga rösten. Det har hon tagit fasta på i sin trombonkvartett Tinta, där de fyra instrumentens hela färgspektrum utforskas. Stycket skrevs i samband med att hon var ”vårens tonsättare” i Berwaldhallen 2014. Titeln Tinta, som betyder färg, kommer från Giuseppe Verdi och han använde det för att beskriva skillnaden mellan stämningar i sina olika operor.

Christian Lindberg skrev sitt stycke Fafner Fanfare for Four Frogs för trombonkvartett 1999, som ett av sina första elevarbeten när han studerade komposition för Jan Sandström. Det var från början en tvåstämmig invention som Lindberg sedan fick utveckla till en fyrstämmig sats.

Om Byström tagit fasta på klangfärg och Lindberg på stämföring, så ställer sig Henri Tomasi frågan om ”vara eller icke vara” i sin trombonkvartett. Därtill rymmer programmet ett stycke av Eugène Bozza, en av 1900-talets mest produktiva tonsättare av kammarmusik för blåsinstrument. Hans trombonkvartetter är både tekniskt krävande och väldigt populära.

Det är Kungliga Filharmonikernas Trombonsektion som står för musiken vid denna soppkonsert.

Meny: Jordärtskockssoppa med fänkål, serveras med baconströssel

Stockholms Konserthus invigdes 1926 och är ett av Sveriges vackraste exempel på den nyklassicistiska stilen inom arkitektur och design. Konserthuset skapades av arkitekten Ivar Tengbom och smyckades av tidens ledande formgivare och konstnärer, som till exempel Carl Milles, Isaac Grünewald och Carl Malmsten. Ivar Tengboms vision var att bygga ett antikt tempel till musikens ära nära polcirkeln. 

Under Stora konstvisningen visar guiden dig runt i Konserthusets foajéer och salar, och berättar om konstskatterna, husets tillkomst och långa historia.

Stockholms Konserthus invigdes 1926 och är ett av Sveriges vackraste exempel på den nyklassicistiska stilen inom arkitektur och design. Konserthuset skapades av arkitekten Ivar Tengbom och smyckades av tidens ledande formgivare och konstnärer, som till exempel Carl Milles, Isaac Grünewald och Carl Malmsten. Ivar Tengboms vision var att bygga ett antikt tempel till musikens ära nära polcirkeln. 

Under Stora konstvisningen visar guiden dig runt i Konserthusets foajéer och salar, och berättar om konstskatterna, husets tillkomst och långa historia.

Béla Bartók både fascinerades och påverkades av samtiden. Intresset för folkmusik gav honom också ständigt nya impulser. Men hans musik är alltid mycket bartóksk. De sex stråkkvartetterna spänner över tre decennier och ger ett panoramaperspektiv på hans skapande. I den femte kvartetten hade han dessutom hittat ett nytt förhållningssätt med influenser från äldre musik där Bach var en betydelsefull inspirationskälla. I de långsamma satserna hörs också de karaktäristiska inslagen av ”nattmusik”. Spökliga dissonanser och vemodiga melodier mot en bakgrund av klanger som ibland liknar naturljud. 

Valborg Aulin var en framträdande profil i Stockholms musikliv under slutet av 1800-talet. Med inspiration från Frankrike skapade hon en rad ypperliga sånger och pianostycken. Men hennes allra främsta verk är ändå de två stråkkvartetterna.  Här hör vi den unga svenska och mycket uppmärksammade Treitlerkvartetten i Aulins graciöst eleganta och uttrycksladdade F-durkvartett. 

Henri Dutilleux Ainsi la nuit är ett av 1900-talets mest centrala verk för stråkkvartett.  Här låter han små suggestiva melodifragment framkalla en fantasieggande nattlig känsla, inte alls avlägsen det vi stundtals kan höra hos Bartók.

Stockholms Ungdomsorkester – SUSO – är en av Sveriges ledande symfoniorkestrar för ungdomar. Nu firar orkestern 40-årsjubileum med stor konsert i Konserthuset och musik av Beethoven, Rossini, Leonard Bernstein med flera. Dessutom ett specialbeställt jubileumsstycke av Viktor Åslund – Speak, Memory!

Chefdirigent och musikalisk ledare för orkestern är Glenn Mossop. Vid den här konserten medverkar dessutom dirigenterna Helene Stureborg och Wille Sundling, som var en av orkesterns grundare och även konstnärlig ledare fram till hösten 2004. Vi får också möta Stockholms Musikgymnasiums Kammarkör, klarinettisten Emil Jonason och Cecilia Zilliacus och Erik Wahlgren som är solister i Brahms dubbelkonsert för violin och cello. 

SUSO har en viktig uppgift både i Kulturskolan Stockholm och i stadens musikliv. Orkestern ger regelbundet konserter på Musikaliska, men också på andra platser i Stockholms län. Under åren har orkestern också genomfört flera utlandsturnéer, bland annat till Egypten, Kina, Italien och senast Tyskland.

Många av orkestern medlemmar går på olika musikutbildningar och tänker sig en framtid som musiker, vilket blivit verklighet för många tidigare SUSO-musiker. Missa inte den här konserten med våra främsta unga musiker.

I samarbete med SUSO

Läs mer om SUSO, öppnas i nytt fönster

Årets Tonsättarfestival ägnas Thea Musgrave, en av Storbritanniens mest framstående och respekterade tonsättare. 2018 blir hon 90 år, alltjämt mycket aktiv och hon närvarar vid festivalen. Med sin måleriskt passionerade och dramatiskt gestaltande musik har hon en sällsynt förmåga att gripa tag och locka lyssnaren in i sin mångfacetterade värld.

Ofta söker sig Thea Musgrave till bildkonsten för att hitta inspiration för sin musik.  Eller till historien; flera av hennes operor kretsar kring historiska personer: The Voice of Ariadne, Mary, Queen of Scots, Harriet, the Woman called Moses, Simón Bolívar och Pontalba.

Thea Musgrave är född 1928 i Edinburgh, Skottland, där hon studerade vid Universitetet innan hon flyttade till Paris för att under fyra år studera vid konservatoriet för Nadia Boulanger. Efter studierna var hon under en period verksam i London innan hon 1970 utsågs till professor vid University of California, Santa Barbera. Två år senare flyttade hon permanent till USA där hon fortfarande är bosatt.

Skottlands Loch Ness är berömt för sitt sjöodjur, som mycket sällan setts. I det här lättsamma verket stiger monstret (tuban) upp från djupet för att söka sig mot solen. Efter att ha värmts av solens strålar (trumpet) och en gammal skotsk melodi, återvänder sjöodjuret till havets djup med ett stort plask. En kylig måne stiger på himlen och en lätt bris krusar vattenytan, allt blir lugnt.

Efter att ha betraktat en av 1500-talskonstnären Piero di Cosimos skrämmande jaktmålningar på Metropolitan Museum of Art i New York kom tanken till Musgrave att olika bilder relaterade till årstider skulle kunna utgöra en metafor för människans livsstadier.  Det har hon gestaltat i The Seasons.

The Night Windows är en målning av den amerikanske konstnären Edward Hopper. Om den första versionen av Night Windows från 2007 för piano och oboe säger Musgrave: ”Går nerför den mörka gatan, det är svårt att motstå att titta in genom de upplysta fönstren och se glimtar av andra människors liv. Fantasin tar fart…”

Grunden till Turbulent landscapes har Thea Musgrave hittat hos den engelske konstnären William Turner. Sex satser som trots sitt gemensamma grundmaterial också är mycket olika. Varje sats bygger på en specifik målning, utom den andra som utgår från tre målningar. Dessutom träder i varje sats någon ur orkestern fram i en solistisk roll.

Läs artikel i senaste numret av LYSSNA (öppnas i nytt fönster)

Festivalpaket
Köp alla fyra konserter i ett paket och få 50% rabatt

Årets Tonsättarfestival ägnas Thea Musgrave, en av Storbritanniens mest framstående och respekterade tonsättare. 2018 blir hon 90 år, alltjämt mycket aktiv och hon närvarar vid festivalen. Med sin måleriskt passionerade och dramatiskt gestaltande musik har hon en sällsynt förmåga att gripa tag och locka lyssnaren in i sin mångfacetterade värld.

Ofta söker sig Thea Musgrave till bildkonsten för att hitta inspiration för sin musik.  Eller till historien; flera av hennes operor kretsar kring historiska personer: The Voice of Ariadne, Mary, Queen of Scots, Harriet, the Woman called Moses, Simón Bolívar och Pontalba.

Thea Musgrave är född 1928 i Edinburgh, Skottland, där hon studerade vid Universitetet innan hon flyttade till Paris för att under fyra år studera vid konservatoriet för Nadia Boulanger. Efter studierna var hon under en period verksam i London innan hon 1970 utsågs till professor vid University of California, Santa Barbera. Två år senare flyttade hon permanent till USA där hon fortfarande är bosatt.

För Thea Musgrave är det hon för tillfället arbetar med alltid det viktigaste. Men av alla tidigare verk sticker Concerto for Orchestra ut på ett särskilt sätt. Hon hade just börjat dirigera och såg i en mardröm framför sig hur orkestern började protestera och sätta sig på tvären. När hon i samma veva fick ett kompositionsuppdrag gestaltade hon drömmen i Concerto for Orchestra. Förste uppviglare är klarinetten som lockar med de övriga.

I Lady Caroline Lamb är det violan som spelar huvudrollen. Richard Rodney Bennet skrev den här vackra, känslomättade och händelserika musiken till en film om den aristokratiska Lady Caroline. Hon hade en omtalad affär med Lord Byron, men gifte sig med William Lamb, sedermera Lord Melbourne som blev Englands premiärminister.

Nästan samtidigt som kärleksdramat med Caroline Lamb utspelar sig var den skotska poeten Robert Burns verksam. Han anses vara en av Skottlands viktigaste författare och poeter, bland annat är han en av Bob Dylans favoriter. Songs for a winter’s evening komponerade Musgrave till 200-årsminnet av hans död.

Skottland är ofta påtagligt närvarande i Thea Musgraves musik, som i den skotska danssviten vi hör här, med utgångspunkt i gamla folksånger och dansmelodier.

Läs artikel i senaste numret av LYSSNA (öppnas i nytt fönster)

Festivalpaket
Köp alla fyra konserter i ett paket och få 50% rabatt

Stockholms Konserthus invigdes 1926 och är ett av Sveriges vackraste exempel på den nyklassicistiska stilen inom arkitektur och design. Konserthuset skapades av arkitekten Ivar Tengbom och smyckades av tidens ledande formgivare och konstnärer, som till exempel Carl Milles, Isaac Grünewald och Carl Malmsten. Ivar Tengboms vision var att bygga ett antikt tempel till musikens ära nära polcirkeln. 

Under Stora konstvisningen visar guiden dig runt i Konserthusets foajéer och salar, och berättar om konstskatterna, husets tillkomst och långa historia.

Årets Tonsättarfestival ägnas Thea Musgrave, en av Storbritanniens mest framstående och respekterade tonsättare. Den 90-åriga tonsättaren är alltjämt mycket aktiv och närvarar vid festivalen i Konserthuset. 

Te med Thea är en annorlunda tonsättarträff med brittisk touch. Kom och njut av afternoon tea i en hemtrevligt uppdukad Grünewaldsal samtidigt som du lyssnar till ett samtal mellan musikjournalisten Sofia Nybloms och Thea Musgrave. Te med Thea blir ett tillfälle att ta del av berättelser ur ett långt tonsättarliv och få inblick i ett fascinerande konstnärskap. 

I serveringen erbjuds ett afternoon tea-paket (kan förbokas via länken nedan) samt ordinarie cafésortiment. Serveringen öppnar kl 13.30. 

Boka ditt afternoon tea-paket här, öppnas i nytt fönster

I priset 150 kr/person ingår:
Två stycken olika snittar, en minichokladmuffins, en scones med clotted cream och sylt samt te.

Det går även bra att lyssna till Tonsättarträffen utan förtäring. Samtalet hålls på engelska. 

Årets Tonsättarfestival ägnas Thea Musgrave, en av Storbritanniens mest framstående och respekterade tonsättare. 2018 blir hon 90 år, alltjämt mycket aktiv och hon närvarar vid festivalen. Med sin måleriskt passionerade och dramatiskt gestaltande musik har hon en sällsynt förmåga att gripa tag och locka lyssnaren in i sin mångfacetterade värld.

Ofta söker sig Thea Musgrave till bildkonsten för att hitta inspiration för sin musik.  Eller till historien; flera av hennes operor kretsar kring historiska personer: The Voice of Ariadne, Mary, Queen of Scots, Harriet, the Woman called Moses, Simón Bolívar och Pontalba.

Thea Musgrave är född 1928 i Edinburgh, Skottland, där hon studerade vid Universitetet innan hon flyttade till Paris för att under fyra år studera vid konservatoriet för Nadia Boulanger. Efter studierna var hon under en period verksam i London innan hon 1970 utsågs till professor vid University of California, Santa Barbera. Två år senare flyttade hon permanent till USA där hon fortfarande är bosatt.

Skottlands Loch Ness är berömt för sitt sjöodjur. I det här lättsamma verket stiger monstret (tuban) upp från djupet för att söka sig mot solen. Efter att ha värmts av solens strålar (trumpet) och en gammal skotsk melodi, återvänder sjöodjuret till havets djup med ett stort plask. En kylig måne stiger på himlen och en lätt bris krusar vattenytan, allt blir lugnt.

Efter att ha betraktat en av 1500-talskonstnären Piero di Cosimos skrämmande jaktmålningar på Metropolitan Museum of Art i New York kom tanken till Musgrave att olika bilder relaterade till årstider skulle kunna utgöra en metafor för människans livsstadier. Just det har hon gestaltat i orkesterverket The Seasons.

I Helios är det i stället grekisk mytologi som satt igång fantasin. Den grekiska solguden Helios rör sig över himlavalvet med sin hästdragna vagn. I musiken är det oboen som intar rollen som ledare över musikens ljus och mörker. Stundtals sker det i samspel med orkestern, men solisten tappar aldrig kommandot.

Grunden till Turbulent landscapes har Thea Musgrave hittat hos den engelske konstnären William Turner. Sex satser som trots sitt gemensamma grundmaterial också är mycket olika. Varje sats bygger på en specifik målning, utom den andra som utgår från tre målningar. Dessutom träder i varje sats någon ur orkestern fram i en solistisk roll.

Läs artikel i senaste numret av LYSSNA (öppnas i nytt fönster)

Festivalpaket
Köp alla fyra konserter i ett paket och få 50% rabatt