Program & biljetter

Med anledning av Magnus Haglunds nyutkomna bok om tonsättaren, dirigenten och pianisten Wilhelm Stenhammar bjuder Kungl. Musikaliska akademien in till en Klingande akademi på samma tema. I bokens nio essäer blir Stenhammar belyst som människa och konstnär, mitt i den nationalromantiska eran, men på väg in i en ny tid. 

I ett samtal med författaren presenteras det utmanande och radikala i Stenhammars konstnärliga hållning, föreningen av stramhet och rörlighet, behärskning och poetisk precision. Det blir också klingande exempel på Stenhammars sånger och pianomusik.

I samarbete med Kungliga Musikaliska Akademien

Välkommen till en spännande konsert med Martin Fröst! Här presenteras speciellt utvalda favoriter ur de nydanande och hyllade konsertföreställningarna Genesis och Retrotopia – som båda hade urpremiär i Konserthuset Stockholm och därefter har gjort succé internationellt.

Det är en fascinerande musikalisk resa genom tid och rum. Vi rör oss från antiken över till medeltidens Hildegard av Bingen, och vidare in i våra dagars musik. Vi får uppleva svängig klezmerdans sida vid sida med Mozart och Beethoven. Vid konserten medverkar även klarinettisterna Magnus Holmander och Sandra Ibarreche – som båda deltog i föreställningen Genesis med Fröst och Kungliga Filharmonikerna 2015 – samt Adolf Fredriks flickkör och Svenska Kammarorkestern.

Alla intäkter från kvällen går till Martin Frösts nya stiftelse. Målet för Martin Fröst Foundation är att fler barn och unga över hela världen ska få möjlighet till musikutbildning och tillgång till instrument. Martin Fröst kommenterar: ”Under den senaste tiden har händelser i mitt liv lett fram till ett antal avgörande privata och konstnärliga beslut. Ett av de viktigaste har varit att starta stiftelsen Martin Fröst Foundation. Jag är så glad att vid den här konserten – tillsammans med Konserthuset och med generöst stöd från klarinettillverkaren Buffet Crampon – kunna sätta igång vårt arbete!”

Stiftelsen fokuserar sitt arbete särskilt på regioner där kulturella resurser finns men ekonomiska medel saknas. Stiftelsen kommer även att verka för att stödja utvecklingen av den klassiska konsertformen – något som Martin Fröst ständigt arbetar med i sin verksamhet som konstnär.

Martin Fröst är en av världens främsta musiker, bland mycket annat har han belönats med ett av världens tyngsta musikpriser, Léonie Sonning Music Prize. Från och med hösten 2019 är han också chefdirigent för Svenska Kammarorkestern.

I samarbete med Martin Fröst Foundation, Buffet Crampon och Bohm Bohm Room.

Romansserien är nu inne på sin sjätte säsong. Ännu en gång får vi på nära håll möta stjärnor från världens opera- och konsertscener. Pianisten Magnus Svensson har med sig en lång rad av våra i dag mest hyllade sångare och vid den här konserten hör vi den nederländska mezzosopranen Francine Vis och den brittiske basen Matthew Rose. 

Francine Vis är utbildad i Köpenhamn där hon också gjort flera roller vid Kungliga Operan, bland annat Cherubino i Mozarts Figaros bröllop och Pernille i Nielsens Maskarade. Hennes repertoar är mycket bred och sträcker sig från barock till vår tids musik. Hon framträder ofta som solist tillsammans med orkestrar som Concertgebouw Chamber Orchestra, Concerto Copenhagen, Malmö Symfoniorkester, Helsingborgssymfonikerna och Orchestre de Chambre de Genève.

Matthew Rose har framträtt på de flesta av världens mest prestigeladdade operascener: La Scala i Milano, The Royal Opera House Covent Garden i London, Glyndebourne, Metropolitanoperan i New York och English National Opera. Bland de många rollerna finns Sarastro i Trollflöjten och Leporello i Don Giovanni av Mozart, Tutor i Strauss Elektra, Don Fernando i Fidelio av Beethoven och flera stora Wagner- och Verdi-roller.  Rose framträder också ofta i konsertsammanhang tillsammans med orkestrar som London Symphony Orchestra, BBC Symphony Orchestra, Los Angeles Philharmonic och Wiener Symphoniker.

I den sista av de 24 capricerna för soloviolin skapade demonviolinisten Nicolò Paganini ett tema som alltid fascinerat publiken och inspirerat andra tonsättare. Temat är okomplicerat men bär på oändliga möjligheter. Möjligheter som Sergej Rachmaninov tog vara på när han komponerade sina virtuosa och stundtals ofattbart vackra variationer för piano och orkester. Vi får höra den ukrainskfödde men numera i Australien boende virtuosen Alexander Gavrylyuk bemästra solostämman tillsammans med Kungliga Filharmonikerna.

Musik av Anna Clyne inleder konserten. Night Ferry handlar om resor,  från oroligt mörker till världar av förtrollning”, säger den Londonfödda men i USA verksamma Clyne. Konserten kröns alltså av den store polske tonsättaren Witold Lutoslawskis rytmiskt tuffa och klangligt dramatiska Konsert för orkester, som också var hans genombrottsverk. Det musikaliska grundmaterialet till konserten hittade han i folkmusik från Masiova-regionen kring Warszawa.

Den brittiske dirigenten Edward Gardner gästar orkestrar över hela världen och är chefdirigent för Bergens filharmoniker. Han har även spelat in all orkestermusik av just Witold Lutoslawski.

Johannes Brahms hade egentligen tänkt dra sig tillbaka från komponerandet, bli pensionär och ta det lugnt när han hörde klarinettisten Richard Mühlfeld spela. Nu blev han istället så inspirerad att han gick hem och skrev en kvintett för sin nye idol, som han kärleksfullt kallade för ”fröken klarinett”.

Det hade inte skrivits många verk för denna typ av ensemble dessförinnan, men Mozarts och Carl Maria von Webers kvintetter kom att bli förebilder för Brahms. Många anser att denna kvintett, med sina senromantiska melodier och ungerska folkdansinslag, är Brahms finaste kammarmusikverk. Det skulle nog Clara Schumann hålla med om, eftersom hon tyckte att detta var fantastisk musik!

Hör denna prisade kvintett med Alf Hörberg på klarinett, medlem i Kungliga Filharmonikerna sedan 1996, tillsammans med violinisterna Johannes Lörstad, stämledare för andraviolinstämman, och Patrik Swedrup, andre konsertmästare, Grop Mikael Sjögren, alternerande stämledare för violastämman
och Johannes Rostamo, solocellist i orkestern sedan 2008.


Meny: Jordärtskockssoppa med potatis och crème fraîche, serveras med baconströssel

Stockholms Konserthus invigdes 1926 och är ett av Sveriges vackraste exempel på den nyklassicistiska stilen inom arkitektur och design. Konserthuset skapades av arkitekten Ivar Tengbom och smyckades av tidens ledande formgivare och konstnärer, som till exempel Carl Milles, Isaac Grünewald och Carl Malmsten. Ivar Tengboms vision var att bygga ett antikt tempel till musikens ära nära polcirkeln. 

Under Stora konstvisningen visar guiden dig runt i Konserthusets foajéer och salar, och berättar om konstskatterna, husets tillkomst och långa historia.

Se Antikmagasinet, SVT Play, om Swedish Grace och Konserthuset, öppnas i nytt fönster

Namnet 4 Wheel Drive leder lätt associationerna till ett blankpolerat motormagasin. Men här handlar det inte om bilar. Bakom det fordonsklingande namnet döljer sig i stället trombonisten Nils Landgren, pianisten Michael Wollny, basisten Lars Danielsson och trumslagaren Wolfgang Haffner. Tillsammans bjuder denna nybildade svensk-tyska och framför allt demokratiska superjazzgrupp på musik som trotsar etiketter och genrebeskrivningar.

”Vi är med på lika villkor, därav namnet”, säger initiativtagaren Nils Landgren. ”Precis som en bil med fyrhjulsdrift är vi alla drivande. Kanske kan man säga att vi alla gör som vi vill, men också att vi alla gör som de andra vill.”

Var och en för sig är de internationellt erkända improvisationsmusiker med hela världen som plattform. Här gör de gemensam sak och bjuder på personliga tolkningar av både känd och okänd musik. Det är genomgående musik som är öppen för intimt samspel och stundens infall men som aldrig tappar respekten för låtarnas ursprung och historia.

Möt denna nya kvartett under finalkonserten på dess första, men avgjort inte sista, Europaturné!

Stockholms Konserthus invigdes 1926 och är ett av Sveriges vackraste exempel på den nyklassicistiska stilen inom arkitektur och design. Konserthuset skapades av arkitekten Ivar Tengbom och smyckades av tidens ledande formgivare och konstnärer, som till exempel Carl Milles, Isaac Grünewald och Carl Malmsten. Ivar Tengboms vision var att bygga ett antikt tempel till musikens ära nära polcirkeln. 

Under Stora konstvisningen visar guiden dig runt i Konserthusets foajéer och salar, och berättar om konstskatterna, husets tillkomst och långa historia.

Se Antikmagasinet, SVT Play, om Swedish Grace och Konserthuset, öppnas i nytt fönster

I den sista av de 24 capricerna för soloviolin skapade demonviolinisten Nicolò Paganini ett tema som alltid fascinerat publiken och inspirerat andra tonsättare. Temat är okomplicerat men bär på oändliga möjligheter. Möjligheter som Sergej Rachmaninov tog vara på när han komponerade sina virtuosa och stundtals ofattbart vackra variationer för piano och orkester. Vi får höra den ukrainskfödde men numera i Australien boende virtuosen Alexander Gavrylyuk bemästra solostämman tillsammans med Kungliga Filharmonikerna.

Musik av Anna Clyne inleder konserten. Night Ferry handlar om resor,  från oroligt mörker till världar av förtrollning”, säger den Londonfödda men i USA verksamma Clyne. Konserten kröns alltså av den store polske tonsättaren Witold Lutoslawskis rytmiskt tuffa och klangligt dramatiska Konsert för orkester, som också var hans genombrottsverk. Det musikaliska grundmaterialet till konserten hittade han i folkmusik från Masiova-regionen kring Warszawa.

Den brittiske dirigenten Edward Gardner gästar orkestrar över hela världen och är chefdirigent för Bergens filharmoniker. Han har även spelat in all orkestermusik av just Witold Lutoslawski.

Belcea Quartet är en av världens mest framstående stråkkvartetter. Den har besökt Konserthuset Stockholm flera gånger tidigare, bland annat i en serie konserter med Beethovens samtliga stråkkvartetter. Vid den här konserten har de valt att låta kvartetter av Joseph Haydn och Leos Janácek spegla varandra.  

Haydn experimenterade redan tidigt med form och innehåll och sökte nya vägar. Han var också mycket produktiv och skrev över sextio stråkkvartetter.  De vi får höra vid den här konserten är komponerade av den mogne Haydn. När han skrev samlingen opus 33 skulle han snart fylla femtio och kvartetterna opus 76 var den allra sista kvartettsamling han komponerade. 

Här varvas Haydns i alla bemärkelser klassiska musik med Janáceks klingande dramatiseringar. Janáceks första kvartett är inspirerad av Tolstojs roman Kreutzersonat. Tolstoj hade i sin tur hämtad inspiration från Beethovens Kreutzersonaten för violin och piano.  

Den andra stråkkvartetten, som han själv kallade Intima brev, handlar om hans sista kärlek Kamila Stösslová. Janácek var då lite över sjuttio år och komponerande musiken med en alldeles oerhörd innerlighet och glöd.