Program & biljetter

Sinfonia 13 är Daniel Börtz hittills mäktigaste symfoni med en speltid på omkring en timme. Den stod klar 2018 efter tre års arbete och är nummer tre i en serie där operan Medea är nummer ett och I mörkret av röster för kör a cappella nummer två. Alla tre verken samverkar med texter och Sinfonia 13 innehåller tio texter ur Kjell Espmarks bok Skapelsen.

”De är väldigt olika till det yttre, men bottnar alla i en mörk grundsyn där bara människan själv har möjlighet att påverka världen i en ljusare riktning. I musiken finns det svartaste mörker, våldsam aggressivitet och den mildaste ömhet. Man skulle måhända tycka att Sinfonia 13 likaväl som symfoni kunde benämnas oratorium. Men dels är för mig den kanske viktigaste ingrediensen i ett oratorium en kör och i Sinfonia 13 finns ingen dylik, och dels tycker jag mig i hög grad ha använt den ’symfoniska penseln’ i detta verk”, kommenterar Daniel Börtz själv.

Verket består av tre delar och förutom den rikt utsmyckade orkestern medverkar två recitatörer, en kvinnlig, en manlig, samt tre sångare, mezzosopran, countertenor, baryton.

Börtz tillägger att Konserthuset Stockholm, ”det blå huset vid Hötorget”, är något av ett andra hem för honom och Sinfonia 13 också innebär ett 50-årsjubileum. Säsongen 1968–69 uruppfördes här nämligen hans verk Voces.

Konserten inleds med Mozarts symfoni nr 25, ofta kallad ”lilla g-moll”, den stora är symfoni nummer 40.  Liksom Börtz nya symfoni är också Mozarts nummer 25 laddad med starka uttryck och dramatik. Många känner också igen det inledande intensiva temat som Milos Forman använde i filmen Amadeus.

Lera Auerbach föddes i Ryssland men räknar sig idag som amerikansk tonsättare. Hon har skrivit musik på beställning till bland annat festivalen i Lucern och till den Kungliga Danska baletten, och hennes första opera hade premiär 2011 i Wien. Kungliga Filharmonikerna framförde under 2017 hennes orkesterverk Icarus. Dagens soppkonsert ger ett smakprov på Auerbachs tonspråk med Tre danser i gammal stil från år 2000.

Därtill blir det musik ur J S Bachs 15 inventioner, musik som ursprungligen skrevs för klaver, och två stycken för violin och cello med titlarna Lullaby och Grotesque av Rebecca Clarke. Clarke var en lysande altviolinist och en produktiv tonsättare som efterlämnade sig runt 100 verk när hon gick bort 1979.

Maurice Ravels sonat för violin och cello stod klar 1922 och är musik tillägnad minnet av Claude Debussy, som gått bort några år tidigare. Musik utgjorde delvis en nyorientering, där Ravel sökte sig mot musikens essens med ett än mer koncentrerat tonspråk.

Tolkningarna står Gabriel Cornet och Hanna Dahlkvist för. Gabriel är medlem i Kungliga Filharmonikerna sedan 2016, och har tidigare spelat med bland andra Toulouse Kammarorkester, Göteborgs Symfoniker och Kristiansands symfoniorkester. Mellan 2011-2013 var Hanna utsedd till ”P2:s Artist” av Sveriges Radio, vilket innebar flera radiosända konserter och uruppföranden av svenska nutida tonsättare. Hon kom till Kungliga Filharmonikerna 2015.

Meny: Räksoppa på rostade räkskal, serveras med fänkålsaïoli

Lyssnatips nr 1!
Med enastående finess och fantasi utnyttjar Maurice Ravel orkesterns alla klangmöjligheter i Menuet antique & Une barque sur l'ocean. Lyssna, öppnas i nytt fönster

Lyssnatips nr 2!
Maurice Ravels infallsrika, dramatiska och humoristiska La valse är en hyllning till valsen och Johan Strauss d y. Lyssna, öppnas i nytt fönster

Stockholms Konserthus invigdes 1926 och är ett av Sveriges vackraste exempel på den nyklassicistiska stilen inom arkitektur och design. Konserthuset skapades av arkitekten Ivar Tengbom och smyckades av tidens ledande formgivare och konstnärer, som till exempel Carl Milles, Isaac Grünewald och Carl Malmsten. Ivar Tengboms vision var att bygga ett antikt tempel till musikens ära nära polcirkeln. 

Under Stora konstvisningen visar guiden dig runt i Konserthusets foajéer och salar, och berättar om konstskatterna, husets tillkomst och långa historia.

Se Antikmagasinet, SVT Play, om Swedish Grace och Konserthuset, öppnas i nytt fönster

Felix Mendelssohn-Bartholdys violinkonsert tillhör den klassiska musikens oskattbara mästerverk. När Mendelssohn-Bartholdy i mitten av 1830-talet utsågs till ledare för Gewandhaus-orkestern i Leipzig kallade han in barndomsvännen och violinvirtuosen Ferdinand David som konsertmästare i orkestern. Att deras nära vänskap skulle resultera i en violinkonsert låg i luften. Resultatet blev extremt lyckat, för med sin spirituella luftighet och enastående melodiskönhet är den här konserten ett av musikhistoriens mest omtyckta verk alla kategorier.

Vid det här gästspelet med brittiske chefdirigenten Alexander Shelley och kanadensiska National Arts Centre Orchestra, hör vi också framstående kanadensiska solister. James Ehnes tillhör det internationella toppskiktet av violinister, bland mycket annat har hans många inspelningar belönats med flera prestigefyllda priser och han har även gästat Kungliga Filharmonikerna en gång tidigare, 2011. Vi möter också sopranen Erin Wall i den kanadensiske tonsättaren Claude Viviers suggestiva Lonely Child, ”en sång om ensamhet”, som den gåtfulle Vivier uttryckte det. Han knivhöggs till döds endast 34 år gammal i en lägenhet i Paris.

Som avslutning Brahms andra symfoni, musik med ljus atmosfär som återspeglar Brahms lyckliga tid i den pittoreska byn Pörtschach am Wörthersee i södra delen av Österrike. Som en vän skrev till Brahms efter att ha lyssnat till delar av symfonin: ”Här hörs alla porlande bäckar, den blå himmeln, solsken och svala gröna skuggor. Det måste vara vackert i Pörtschach.”

Stockholms Konserthus invigdes 1926 och är ett av Sveriges vackraste exempel på den nyklassicistiska stilen inom arkitektur och design. Konserthuset skapades av arkitekten Ivar Tengbom och smyckades av tidens ledande formgivare och konstnärer, som till exempel Carl Milles, Isaac Grünewald och Carl Malmsten. Ivar Tengboms vision var att bygga ett antikt tempel till musikens ära nära polcirkeln. 

Under Stora konstvisningen visar guiden dig runt i Konserthusets foajéer och salar, och berättar om konstskatterna, husets tillkomst och långa historia.

Se Antikmagasinet, SVT Play, om Swedish Grace och Konserthuset, öppnas i nytt fönster

Sinfonia 13 är Daniel Börtz hittills mäktigaste symfoni med en speltid på omkring en timme. Den stod klar 2018 efter tre års arbete och är nummer tre i en serie där operan Medea är nummer ett och I mörkret av röster för kör a cappella nummer två. Alla tre verken samverkar med texter och Sinfonia 13 innehåller tio texter ur Kjell Espmarks bok Skapelsen.

”De är väldigt olika till det yttre, men bottnar alla i en mörk grundsyn där bara människan själv har möjlighet att påverka världen i en ljusare riktning. I musiken finns det svartaste mörker, våldsam aggressivitet och den mildaste ömhet. Man skulle måhända tycka att Sinfonia 13 likaväl som symfoni kunde benämnas oratorium. Men dels är för mig den kanske viktigaste ingrediensen i ett oratorium en kör och i Sinfonia 13 finns ingen dylik, och dels tycker jag mig i hög grad ha använt den ’symfoniska penseln’ i detta verk”, kommenterar Daniel Börtz själv.

Verket består av tre delar och förutom den rikt utsmyckade orkestern medverkar två recitatörer, en kvinnlig, en manlig, samt tre sångare, mezzosopran, countertenor, baryton.

Börtz tillägger att Konserthuset Stockholm, ”det blå huset vid Hötorget”, är något av ett andra hem för honom och Sinfonia 13 också innebär ett 50-årsjubileum. Säsongen 1968–69 uruppfördes här nämligen hans verk Voces.

Konserten inleds med Mozarts symfoni nr 25, ofta kallad ”lilla g-moll”, den stora är symfoni nummer 40.  Liksom Börtz nya symfoni är också Mozarts nummer 25 laddad med starka uttryck och dramatik. Många känner också igen det inledande intensiva temat som Milos Forman använde i filmen Amadeus.

Varmt välkomna till Nordiska Musikgymnasiets vårkonsert som bjuder på en rad vokala och instrumentala musikupplevelser i olika kammarmusikkonstellationer.

Det blir även musik för stråkorkester och kör.

Nordiska Musikgymnasiet är en fristående gymnasieskola inriktad på klassisk musik och har under sina 20 verksamhetsår etablerat sig som en av Sveriges bästa gymnasieutbildningar med musikinriktning. Här har unga stjärnskott som cellisten Hanna Dahlkvist, dirigenten Emil Eliasson, organisten Joakim Andersson, sopranen Annie Ternström, violinisten Johan Dalene, pianisten Sebastian Iivonen och Konserthusets Sommarmusiker Trio Conti fått sin gymnasieutbildning.

Skolan ger, förutom fullständig gymnasiekompetens, professionell utbildning i klassisk musik. Nordiska Musikgymnasiet har riksintag och välkomnar elever från hela Sverige, Norden samt övriga Europa. Intagning sker på samtliga akustiska instrument, sång, komposition och dirigering.

Läs mer om Nordiska Musikgymnasiet här, länken öppnas i nytt fönster

Hur fungerar en orkester? Vilka instrument finns med? Vad gör dirigenten? Varför låter musiken som den gör? 

Välkommen till en introduktion kring symfoniorkestern – i direkt anslutning till en konsert med Kungliga Filharmonikerna, Konserthusets egen hemmaorkester! Här får du lära dig spännande fakta om orkesterns instrument och höra om hur det går till när 105 musiker spelar tillsammans! Du får även en bakgrund om musiken som kommer att spelas vid kvällens konsert. 

Vegetarisk smörgås och dryck ingår.

Gå på konsert efter träffen! 

Kom ihåg att boka separat biljett till samma kvälls konsert med Kungliga Filharmonikerna. Konserten börjar kl 18.00 och håller på i max en timme. Biljettpris från 55 kr (körläktaren) för dig som är ung. 

Konsert med Kungliga Filharmonikerna 23 januari kl 18.00

Konsert med Kungliga Filharmonikerna 20 februari kl 18.00

Konsert med Kungliga Filharmonikerna 20 mars kl 18.00

Konsert med Kungliga Filharmonikerna 29 maj kl 18.00

Elim Chan var 2016–18 chefdirigent vid Norrlandsoperan och gör här sin debut med Kungliga Filharmonikerna. Hon är uppvuxen i Hongkong och har tidigare bland annat varit assisterande dirigent för London Symphony Orchestra.

Vi hör musik av den brittiska tonsättaren Anna Clynes This Midnight Hour – Den här midnattstimmen – som inspirerats av dikter av spanske Juan Ramón Jiménez och av franske Charles Baudelaire. Baudelaires Les fleurs du mal (De ondas blommor) är en av de mest betydelsefulla och inflytelserika diktsamlingar som publicerats.

Även till Tjajkovskijs fjärde symfoni finns en berättelse. Den handlar om hans känslor efter det korta och katastrofala äktenskapet med Antonina Miljukova. I inledningen hörs ett tema i bleckblåset som återkommer flera gånger i hela symfonin. Det är kärnan, själva huvudtanken i hela symfonin. Glädjen är ändå inte förlorad. I finalen finns fortfarande lycka, enkel, naiv lycka. ”Att glädjas åt andra gör att man kan leva vidare.” Det återspeglas också i den bubblande upprymda musiken.

Orkestern! Ett lättsamt sätt för nyfikna 10–13-åringar att komma närmare den klassiska musiken och konsertformen (öppnas i nytt fönster)

Sångaren Behnam Bani är en av Irans mest populära sångare.  Han är uppvuxen i en genommusikalisk familj och började studera för sin far i tioårsåldern. Snart gick han vidare och inledde i tonåren sina professionella studier för Mohammad Nouri, legendarisk sångare och en föregångare inom iransk popmusik. 

Under studietiden fick han kontakt med bandet Rojans och senare blev hans låt Alagheh Khas en megahit. Hans allra första stora konsert i Milad Tehran Hall blev en enorm framgång, alla 4 100 biljetterna tog slut inom loppegt av femton minuter. Han har därefter turnerat med utsålda arenor i en lång rad städer.  Missa inte en av Irans absolut mest betydande och populära sångare.