Program & biljetter

Dirigenten Franz Welser-Möst erhöll 2018 Kungliga Filharmonikernas hederstitel Eric Ericson Honorary Chair, och med start hösten 2020 kommer han att leda orkestern under två veckor varje säsong. Det är ett samarbete som följer på den gemenskap som uppstod mellan orkester och dirigent vid de första konserterna tillsammans, och som fördjupats genom åren.

Richard Strauss komponerade flera verk som beskrev utommusikaliska fenomen eller miljöer. Han kallade dem gärna tondikter. Aus Italien är en av de första, som han kallade Symfonisk fantasi. Under en resa i landet blev han helt betagen, vilket också märks i musiken där vi gör en tur på landsbygden, besöker Roms ruiner, betraktar havet från stranden i Sorrento och fängslas av det Neapolitanska folklivet.

Tonsättaren, klarinettisten och dirigenten Jörg Widmann använder i sin fantasifulla musik ofta inslag från äldre klassisk musik. Han är en av Tysklands mest uppmärksammade musikprofiler och fick uppdraget att komponera ett stort oratorium till invigningen av konserthuset Elbphilharmonie i Hamburg 2017. Babylon-svit är en version för stor orkester med musik ur hans opera Babylon, som 2012 gjorde succé på Münchenoperan.

Läs artikeln i senaste numret av magasinet Lyssna

Det inledande stycket på dagens soppkonsert, Blue Curve of the Earth av amerikanska Tina Davidson, skrevs på beställning av stjärnviolinisten Hilary Hahn. När Davidson arbetade med stycket fängslades hon av hur turbulent väderlek färgade landskapet i olika nyanser av blått. Hon såg framför sig hur hon skapade en blå linje av stråkljud som följde jordens kurva. Även den japanska kompositören Michiru Oshimas Memories skrevs på beställning av Hahn. Oshima är en mycket uppmärksammad skapare av soundtrack till spel, filmer och tv-produktioner.

Konserten avslutas med Brahms andra sonat för violin och piano. Han skrev den i Thun i Schweiz – en omgivning så full av melodier att man måste akta sig för att inte trampa på dem, som han uttryckte det. Pianostämman introducerar öppningstemat, som Brahms hämtat inspiration till från Wagners opera Mästersångarna i Nürnberg.

Musikerna på scenen kommer bägge från USA. Lee Philips är verksam både som solist och kammarmusiker världen över och undervisar på Indiana University i Bloomington, där violinisten Rena Kimura studerade. Kimura har varit solist med bland andra National Symphony Orchestra i Washington DC och belönats med första pris på Glazunovs Violin Concerto Competition. Sedan 2017 spelar Kimura i Kungliga Filharmonikerna.

Meny: Rödbetssoppa med rivna rödbetor & rökt fläsksida (laktos- och glutenfri)

Konserthuset Stockholm invigdes 1926 och är ett av Sveriges vackraste exempel på den nyklassicistiska stilen inom arkitektur och design. Konserthuset Stockholm skapades av arkitekten Ivar Tengbom och smyckades av tidens ledande formgivare och konstnärer, som till exempel Carl Milles, Isaac Grünewald och Carl Malmsten. Ivar Tengboms vision var att bygga ett antikt tempel till musikens ära nära polcirkeln. 

Under Stora konstvisningen visar guiden dig runt i Konserthusets foajéer och salar, och berättar om konstskatterna, husets tillkomst och långa historia.

Se Antikmagasinet, SVT Play, om Swedish Grace och Konserthuset, öppnas i nytt fönster

Igor Levit är en av sin generations absolut mest betydande pianister (han är född 1987) och framträder regelbundet på alla de stora konsertscenerna världen över. Han har gästat Konserthuset Stockholm vid flera tillfällen, varje gång med Beethoven på programmet. När han nu återkommer i samband med det stora Beethoven-jubileet gör han det med besked – under åtta konserter framför han Beethovens samtliga 32 pianosonater.

Att Beethoven lät sig influeras av Mozart är uppenbart i c-mollsonaten nr 5. De två mötes förmodligen i Wien 1787 och det finns även en möjlighet att Beethoven tog några lektioner av Mozart, och den här sonaten har påtagliga likheter med Mozarts c-mollsonat K. 457. Sonaterna opus 49 har nummer 19 och 20 i ordningen, men komponerades långt tidigare. De har bara två satser och är gjorda för att amatörer ska kunna spela dem. Helt annan karaktär har sonaten i F-dur nr 22 som är en av hans mest fantasifulla skapelser och kom till efter den storslagna Waldstein.  

”Appassionatan” är tillsammans med ”Månskenssonaten” och ”Pathétique” Beethovens kanske mest kända pianosonat. Titeln dök upp efter Beethovens död på en utgåva för fyrhändigt piano. Det är passionerad och lidelsefull musik med våldsamma utbrott. I Allgemeine Musikalische Zeitung skrev en kritiker att Beethoven ”ännu en gång släppt loss de onda andar på ett sätt som vi redan har lärt känna i hans andra stora sonater”.

Läs artikeln om hela Beethovenåret i senaste numret av Lyssna

Pianosonaterna våren 2020
Boka biljett till Igor Levits första fyra recitaler och få 30 procent rabatt. Boka här

En hel värld speglas i Jan Lundgrens tre konserter under samlingsnamnet Kind of Jazz. Efter fjolårets succé är det här den andra upplagan av Kind of Jazz, med helt nya kreativa möten. ”Genren får inte dö i etablerade former, jazz kan innefatta så mycket och musiken måste hela tiden utvecklas”, säger Jan Lundgren. Han är en av våra allra främsta musiker och han har genom ett 50-tal cd och i en mängd projekt och samarbeten, visat på sin förmåga att omfamna traditionen och samtidigt ständigt förnya sig.

Det fruktbara samarbetet med italienske trumpetaren Paolo Fresu och franske ackordionisten Richard Galliano inleddes 2005, och den första Mare Nostrum-plattan kom två år senare. Nu är trion aktuell med Mare Nostrum III. Deras repertoar utgörs av orginalmusik, där alla tre bidrar med lika delar. Det handlar om tre olika musikerbakgrunder och tre individuella stilar som smälts samman i det gemensamma mare nostrum – vårt hav. ”Vi har samma filosofi och möts i samförstånd”, betonar Jan Lundgren. ”Det här samarbetet har stärkt mig i insikten om att det vi kallar jazz kan innefatta så väldigt mycket.”

Den mycket virtuose ackordionisten och bandoneonisten Richard Galliano har djupa rötter i fransk musiktradition, och instrumentet ger honom förstås en särskild kontakt med bland annat Astor Piazzollas idiom. Samtidigt är Galliano en gränslös musiker som rört sig obehindrat över alla genregränser i många firade samarbeten sedan mitten av 1970-talet. Paolo Fresu, född på Sardinien, har utvecklat ett djupt personligt spel på trumpet och flygelhorn. Han leder ett flertal italienska band och har även komponerat musik för bland annat teater, tv och film.

Konserthuset Stockholm invigdes 1926 och är ett av Sveriges vackraste exempel på den nyklassicistiska stilen inom arkitektur och design. Konserthuset Stockholm skapades av arkitekten Ivar Tengbom och smyckades av tidens ledande formgivare och konstnärer, som till exempel Carl Milles, Isaac Grünewald och Carl Malmsten. Ivar Tengboms vision var att bygga ett antikt tempel till musikens ära nära polcirkeln. 

Under Stora konstvisningen visar guiden dig runt i Konserthusets foajéer och salar, och berättar om konstskatterna, husets tillkomst och långa historia.

Se Antikmagasinet, SVT Play, om Swedish Grace och Konserthuset, öppnas i nytt fönster

Igor Levit är en av sin generations absolut mest betydande pianister (han är född 1987) och framträder regelbundet på alla de stora konsertscenerna världen över. Han har gästat Konserthuset Stockholm vid flera tillfällen, varje gång med Beethoven på programmet. När han nu återkommer i samband med det stora Beethoven-jubileet gör han det med besked – under åtta konserter framför han Beethovens samtliga 32 pianosonater.

I Sverige kallas d-mollsonaten nr 17 ”Spöksonaten” eftersom August Strindberg tyckte sig ha hört anderöster i musiken. I andra delar av världen kallas den ”Stormen” för att Beethoven ska ha sagt vid en diskussion om sonaten, ”Läs Stormen av Shakespeare”.

Beethoven kunde uttrycka sig både positivt och negativt om sin musik, och med sonaten nr 11 i B-dur var han uppenbarligen mycket nöjd, för han skrev till sin förläggare Franz Hofmeister i Leipzig: ”Denna sonat är utmärkt, käraste herr broder!”

Första satsen i den tredje sonaten i C-dur liknar en virtuos pianokonsert utan orkester. Beethoven hade ju för avsikt att imponera på Wienpubliken och här har han laddat musiken med massor av pianistisk glans.

Pathétique är vid sidan av ”Månskenssonaten” och ”Appassionata” en av Beethovens mest kända sonater. Benämningen ”Pathétique” har av somliga tolkats som ett politiskt program som knyter an till franska revolutionen. En annan tolkning är att sonaten gestaltar hans egen förtvivlan över den tilltagande dövheten. Det är antaganden. Sant är däremot att det är ett av få verk som Beethoven faktiskt själv gav namnet.

Läs artikeln om hela Beethovenåret i senaste numret av Lyssna

Pianosonaterna våren 2020
Boka biljett till Igor Levits första fyra recitaler och få 30 procent rabatt. Boka här

Kungliga Filharmonikernas Orkesterakademi är en högre akademisk specialutbildning för unga musiker. Utbildningen ges på plats i Konserthuset Stockholm, och genomförs i samarbete med Musikhögskolan i Piteå vid Luleå tekniska universitet. Stämledare ur orkestern är lärare och handledare under det ettåriga programmet. I utbildningen ingår individuell undervisning på respektive instrument, orkesterspel och kammarmusikspel.

Orkesterakademin har på några få år kommit att bli en av de främsta plantskolorna för unga musiker; merparten av studenterna har efter avslutat studieår vunnit provspelningar till såväl svenska som internationella orkestrar.

I ett antal offentliga kammarmusikkonserter – som den här – finns möjlighet som för publiken att närmare lära känna och lyssna till dessa unga musiker.

Beethoven skrev en enda opera, och till den valde han en berättelse som handlade om passion, hjältemod och kampen mot tyranniet – teman som speglade situationen i Europa vid tiden och som låg honom varmt om hjärtat.

Den politiske aktivisten och adelsmannen Florestan sitter fängslad. Hans hustru Leonore klär ut sig till man och söker under täcknamnet Fidelio jobb i fängelset för att rädda sin man. Berättelsen sägs bygga på verkliga händelser under franska revolutionen, det hävdade i alla fall författaren till det franska originalet, Jean-Nicolas Bouilly. Beethovens musik omfattar allt från lättsamt sångspel till våldsam dramatik.

Vid det här unika, halvsceniska framförandet hör vi Svenska Kammarorkestern i Örebro och dirigenten Thomas Dausgaard tillsammans med en rad svenska och internationellt ryktbara världssångare med Nina Stemme i titelrollen.

Konserten framförs med paus.

Följ med på en guidad visning och lär dig mer om Konserthuset och Kungliga Filharmonikerna. Hur fungerar en symfoniorkester egentligen? Vad finns det för instrument?

Tillsammans med våra kunniga musikguider får ni följa med bakom kulisserna, prova ett instrument och lära er mer om hur det är att vara musiker i Kungliga Filharmonikerna.

Lämplig för 6-10 år.

Kolla in våra instrumentfilmer för barn på KonserthusetPlay.

I varje film visar och berättar musiker ur Kungliga Filharmonikerna om sina instrument – och spelar musik, så klart! Filmerna är ca 5–7 minuter långa.
Titta här (öppnas i nytt fönster)