Program & biljetter

Stockholms Konserthus invigdes 1926 och är ett av Sveriges vackraste exempel på den nyklassicistiska stilen inom arkitektur och design. Konserthuset skapades av arkitekten Ivar Tengbom och smyckades av tidens ledande formgivare och konstnärer, som till exempel Carl Milles, Isaac Grünewald och Carl Malmsten. Ivar Tengboms vision var att bygga ett antikt tempel till musikens ära nära polcirkeln. 

Under Stora konstvisningen visar guiden dig runt i Konserthusets foajéer och salar, och berättar om konstskatterna, husets tillkomst och långa historia.

Richard Strauss opera Kvinnan utan skugga (Die Frau ohne Schatten) från 1919 är ett mysteriespel om moderskap och kärlek – kvinnan som är kejsarinna tillhör andevärlden och saknar skugga för att hon inte kan föda barn. En färgarfru som däremot inte vill ha barn är villig att sälja sin skugga till kejsarinnan. Det är ett av tonsättarens stora mästerverk och instrumenteringen är häpnadsväckande, bland annat genom den imponerande slagverksarsenalen. 

Operan blev en succé och Strauss sammanställde därför en Symfonisk fantasi som Kungliga Filharmonikerna här framför under ledning av den amerikanska dirigenten Karina Canellakis, vars enastående dirigentkarriär inleddes på allvar när hon 2016 tilldelades Sir Georg Solti Award. Nu uppmärksammas hon världen över och leder de främsta orkestrarna. Detta blir hennes tredje gästspel med Kungliga Filharmonikerna – och redan i december återkommer hon för att leda orkestern vid årets Nobelkonsert.

Vi får också möta brittiska stjärnviolinisten Nicola Benedetti i Karol Szymanowskis lyriskt vackra och virtuosa första violinkonsert. Benedetti framförde tonsättarens andra violinkonsert vid sin debut med Kungliga Filharmonikerna 2016.

Som avslutande höjdpunkt Dvoráks sjunde symfoni, inspirerad av Brahms tredje symfoni. Även om Dvoráks nionde symfoni är den mest spelade, vill många framhålla just sjuan som ett av hans allra bästa verk. 

Inspirerad av Joseph Haydn komponerade Mozart en samling med sex stråkkvartetter. Det tog tre år och i dedikationen till Haydn skrev Mozart att kvartetterna var ”frukten av ett långt och mödosamt arbete”, och lade till ”du ryktbare man och min käraste vän”.  

Även om kvartetterna är starkt influerade av Haydn är de som genomlysta av Mozarts egen ande. Den allra sista i samlingen är den så kallade Dissonanskvartetten, som har fått sitt namn efter den effektfulla långsamma inledningen. Här visar Mozart verkligen vilken mångbottnad personlighet han var. 

Det kan man med fog också säga om Beethoven. Han komponerade sexton stråkkvartetter och i de sena kvartetterna spränger han alla gränser. Som om han i musiken ville gestalta tankens och själens frihet. A-mollkvartetten opus 132 är hans näst sista och ett av kvartettlitteraturens mest fascinerande verk. Mellan de båda giganternas kvartetter hör vi också Hidden Place av israeliska Aviya Kopelman som bland mycket annat uppmärksammats för sitt samarbete med Kronoskvartetten.

Under en period i sin karriär utforskade den brasilianske tonsättaren Heitor Villa-Lobos hur det kunde bli om han skrev musik för ett högt och ett lågt instrument tillsammans. Duetten för flöjt och cello med titeln Ångvisslan komponerade han under ett besök i New York 1950, och de tre korta satserna kan ses som ett musikalisk skämt som genom Villa-Lobos färgstarka tonspråk leker med instrumentens möjligheter och egenheter.  

Drygt 80 år dessförinnan skrev den franska pianisten och kompositören Louise Farrenc sitt allra sista kammarmusikstycke – en trio för flöjt, cello och piano. Farrencs livsgärningar som kompositör föll i glömska efter hennes död, men idag får hon en välförtjänt upprättelse.

Musiken framförs av tre musiker ur Kungliga Filharmonikerna, och de spelar också en trio av Bohuslav Martinu från 1944 och stycket Cendresav Kaija Saariahofrån 1998 för altflöjt, cello och piano – ett verk där hon arbetat med att dels föra samman instrumenten och dels låta dem agera vart och ett för sig.

Välkommen till en magisk afton med mantra, sång, glädjefyllt firande och meditativ stillhet. Vi får njuta av Deva Premals själfyllda sång, Mitens inspirerande låtar och Manoses mästerliga flöjtspel. På scen finner vi även kanadensaren Joby Baker på bas och den danske slagverkaren Rishi. Tillsammans slår den här begåvade ensemblen en musikalisk bro mellan världens brus och djup meditation.

”Mantran är porten till fred – och jag är stolt att få dela med mig av dem”, säger Deva. Miten säger att ”musiken finns där som en öppning till meditationen och mantran är vingar vi färdas med”.

För mer info se artisternas hemsidaoch arrangörens

Deva Premal & Miten with Manose’s 2018 Soul of Mantra Tour is sponsored by Organic India in association with Uplift

I anslutning till entimmeskonserterna på onsdagar, ger en av Konserthusets musikguider, eller en orkestermusiker, en introduktion av orkestern och musiken som kommer att spelas vid kvällens konsert. Hur fungerar en orkester? Vilka instrument finns med? Hur ser noter och partitur ut? Vad gör dirigenten?

Vegetarisk smörgås och dryck ingår. Konsertbiljetter bokas separat.

Gå på konsert efter träffen! 

Kom ihåg att boka separat biljett till samma kvälls konsert som börjar kl 18.00. Biljetter finns från 50 kr (körläktaren) för dig som är ung. 

Konsert med Kungliga Filharmonikerna 24 oktober kl 18.00

Konsert med Kungliga Filharmonikerna 23 januari kl 18.00

Konsert med Kungliga Filharmonikerna 20 februari kl 18.00

Konsert med Kungliga Filharmonikerna 20 mars kl 18.00

Konsert med Kungliga Filharmonikerna 29 maj kl 18.00

Sjostakovitj femte symfoni gjorde succé vid uruppförandet 1937. Historien bakom symfonin är väl känd: Josef Stalin besökte en föreställning av Sjostakovitj opera Lady Macbeth från Mtensk (som senare reviderades och döptes om till Katerina Ismajlova) på Bolsjojteatern i Moskva. Han blev förfärad och en artikel med rubriken ”Kaos i stället för musik” publicerades i tidningen Pravda. Det blev starten på en klappjakt på Sjostakovitj, som fruktade för sitt liv. Han drog därför tillbaka sin redan komponerade fjärde symfoni och den femte symfonin presenterades med kommentaren ”En konstnärs svar på rättvis kritik”.

Vad som egentligen döljer sig i hans femte symfoni har diskuterats sedan dess, för vad han innerst inne tänkte och tyckte är det ingen som riktigt vet. Musiken är pampigt heroisk, men också fylld av vemod, sarkasm och svårtolkad ironi.

Titeln i amerikanska Jennifer Higdons Loco syftar på lokomotiv. Musiken beställdes till Ravinia Festival, Nordamerikas äldsta utomhusfestival, för att hylla och uppmärksamma regionens anrika järnväg. 

Orkestern! Ett lättsamt sätt för nyfikna 10–13-åringar att komma närmare den klassiska musiken och konsertformen (öppnas i nytt fönster)

Lyssnatips!
Dmitrij Sjostakovitjs tionde symfoni är sprängfylld av dramatiska höjdpunkter, vackra melodier och påtaglig smärta. Upplev Kungliga Filharmonikerna och chefdirigent Sakari Oramo i ett av tonsättarens mest personliga verk. Lyssna, öppnas i nytt fönster

Den tidigare annonserade sopranen Cornelia Beskow har på grund av sjukdom tvingats ställa in. Hon ersätts här av den prisbelönta norska sopranen Marita Sølberg som arbetar med de främsta världen över och nyligen har kunnat höras på operascener som Royal Opera Covent Garden, Los Angeles Opera och Wiener Staatsoper. Programmet är oförändrat och vi hör alltså Marita Sølberg i Chaussons drömmande Poème de l'amour et de la mer. 

Sjostakovitj femte symfoni gjorde succé vid uruppförandet 1937. Historien bakom symfonin är väl känd: Josef Stalin besökte en föreställning av Sjostakovitj opera Lady Macbeth från Mtensk (som senare reviderades och döptes om till Katerina Ismajlova) på Bolsjojteatern i Moskva. Han blev förfärad och en artikel med rubriken ”Kaos i stället för musik” publicerades i tidningen Pravda. Det blev starten på en klappjakt på Sjostakovitj, som fruktade för sitt liv. Han drog därför tillbaka sin redan komponerade fjärde symfoni och den femte symfonin presenterades med kommentaren ”En konstnärs svar på rättvis kritik”.

Vad som egentligen döljer sig i hans femte symfoni har diskuterats sedan dess, för vad han innerst inne tänkte och tyckte är det ingen som riktigt vet. Musiken är pampigt heroisk, men också fylld av vemod, sarkasm och svårtolkad ironi.

Titeln i amerikanska Jennifer Higdons Loco syftar på lokomotiv. Musiken beställdes till Ravinia Festival, Nordamerikas äldsta utomhusfestival, för att hylla och uppmärksamma regionens anrika järnväg.

Lyssnatips nr 1!
Med rakt tonspråk och en heroiskt laddad final gjorde Sjostakovitj femte symfoni succé redan vid uruppförandet 1937. Vi hör Kungliga Filharmonikerna och chefdirigent Sakari Oramo i tonsättarens mest kända och omtyckta symfoni. Lyssna, öppnas i nytt fönster

Lyssnatips nr 2!
Dmitrij Sjostakovitjs tionde symfoni är sprängfylld av dramatiska höjdpunkter, vackra melodier och påtaglig smärta. Upplev Kungliga Filharmonikerna och chefdirigent Sakari Oramo i ett av tonsättarens mest personliga verk. Lyssna, öppnas i nytt fönster

Den galne Kung George III var en engelsk monark (1738–1820) som gick i nattskjorta, skrek och pratade och försökte lära domherrarna som han höll i bur att sjunga. Han ville att de skulle lära sig åtta melodier som fanns i hans mekaniska speldosa.  Det är bakgrunden och inspirationen till Peter Maxwell Davies legendariska Eight songs for a mad King – Åtta sånger till en galen kung.

Kungens tokigheter manifesteras i spektakulärt virtuosa passager och patetiskt ojande. Olle Perssons baryton gurglar och fräser, rosslar och tjuter i vanmäktiga försök att lära fåglarna sjunga. Allt ingår i uttrycksarsenalen när musik och teater blir ett hos Maxwell Davies.

Förutom Eight songs for a mad King framför Norrbotten NEO den uppmärksammade skotska tonsättaren Helen Grimes Seven Pierrot Miniatures – Sju Pierrot-miniatyrer – inspirerade av gycklarfiguren Pierrot från italiensk Commedia dell´arte. I det helt igenom brittiska programmet hör vi även Rebecca Saunders raffinerat klangskiftande Duo 3 för viola och slagverk.

Konserten ingår i Ny fredag – en konsertserie för dig som blickar framåt och vill öppna öronen för nyskapande musik i vår tid, sena fredagkvällar i Grünewaldsalen, nära intill musiken och musikerna.

Boka före biljettsläppet!

Den här konserten ingår i vår serie Ny fredag. Du kan säkra din plats genom att köpa konsertserien redan nu – dessutom med 25 procent rabatt på biljettpriset.
Läs mer om konsertserien Ny fredag (öppnas i nytt fönster)

Stockholms Konserthus invigdes 1926 och är ett av Sveriges vackraste exempel på den nyklassicistiska stilen inom arkitektur och design. Konserthuset skapades av arkitekten Ivar Tengbom och smyckades av tidens ledande formgivare och konstnärer, som till exempel Carl Milles, Isaac Grünewald och Carl Malmsten. Ivar Tengboms vision var att bygga ett antikt tempel till musikens ära nära polcirkeln. 

Under Stora konstvisningen visar guiden dig runt i Konserthusets foajéer och salar, och berättar om konstskatterna, husets tillkomst och långa historia.