Program & biljetter

Tommie Haglund är en av Skandinaviens mest särpräglade och visionära tonsättare. Att höra hans musik är som att befinna sig i ett sällsamt klangligt kosmos där mörkret är högst närvarande, men också ett livgivande okuvligt ljus. Tommie Haglund får allt större uppmärksamhet både här hemma i Sverige och internationellt. Han tilldelades 2014 ett av de finaste priser en nordisk tonsättare kan få, Kungliga musikaliska akademiens stora Christ Johnsonpris, med motiveringen: ”Med befriande allvar och personligt tilltal bjuder Tommie Haglund in lyssnaren till sitt poetiska universum.” Nu står han i centrum för Konserthuset Stockholms Tonsättarweekend 2019.

Vid den här invigningskonserten uruppförs Kungliga Filharmonikernas beställningsverk, en nykomponerad symfoni. Tommie Haglund säger bland annat så här om musiken: ”Swedenborg talar om att den egentliga oskuldsfullheten inte finns någon annanstans än i vishet. Att människan är visare ju mer oskuldsfull hon är. Vi lever i tider då oskuldsfullhet närmast kan ses som ett skämt. Det säger en del om vår tid och behovet av tillgång till ett inre tillstånd som kan stå emot alla hot. Min symfoni är ett försök att beskriva mina känslor omkring detta. Så gott jag förmår. Jag har försökt att väva in både diaboliska, smärtfyllda och drömskt genomlysta tillstånd. Som livet självt.”

Konserten inleds med Serenata per Diotima som komponerades för 10-årsfirandet av stråkorkestern vid Kulturskolan i Halmstad. Stycket reviderades inför ett framförande på Luzerne Music Centre i USA, delstaten New York, där Haglund var gästtonsättare sommaren 2014. Året före verkets tillkomst hade Tommie Haglunds första barnbarn fötts, och han har berättat om hur blicken in i den lilla flickans ögon återklingar i musiken. I Platons dialog Gästabudet där kärlekens väsen avhandlades var Diotima prästinnan.

Långsamheten är en påtaglig storhet i Haglunds musik. Hymnen an die Nacht, Hymner till natten, är ett symfoniskt poem för violin och orkester som sakta växer fram i den sömnlösa natten. Här finns vilan, men också smärtan.

Tommie Haglund studerade komposition för Sven-Eric Johanson, och sökte sig privat till Frederick Delius amanuens Eric Fenby, professor i komposition vid Royal Academy of Music i London. Som vi kan höra i Intermezzo ur operan Fennimore och Gerda finns ett visst släktskap mellan Delius drömska och sensuella musik och Haglunds personligt känsliga visioner.

Halmstad är Tommie Haglunds uppväxtstad och där är han fortfarande verksam. Han tilldelades 2017 också Halmstads kommuns hedersbevisning. La rosa profunda – Den oändliga rosen är en beställning från staden till 700-årsjubileet 2007.

Konserten spelas in av Sveriges Radio för senare sändning.

Joakim Svenheden är förste konsertmästare hos Kungliga Filharmonikerna, och har vid flera tillfällen varit solist med orkestern. På denna soppkonsert musicerar Joakim tillsammans med den brittiska cellisten Marie Macleod, sedan våren 2013 solocellist i orkestern, och pianisten Martin Sturfält. Tillsammans bjuder de på Sjostakovitjs första pianotrio och en trio av Amanda Maier-Röntgen.

Sjostakovitj skrev sin trio 1923, när han var bara 16 år och befann sig på ett sanatorium efter en sjukdomsperiod. Han kallade först verket för Poème och skrev det till Tatjana Glivenko, en flicka han blivit kär i under sin konvalescens. Det är musik med många skarpa kontraster i både tempo och känsla, stildrag som tillsammans med lyriska melodier och kärva harmonier redan tidigt var utmärkande för hans musik. 

Maier-Röntgen var verksam som violinist och kompositör, och blev 1872 Sveriges första kvinnliga musikdirektör. Hon var själv ganska säker på sin talang och ville ogärna i efterhand ändra på något hon skrivit. Det är oklart hur många verk hon skrev då det inte finns någon fullständig verkförteckning, men den nyligen återupptäckta pianotrion skrev hon på våren 1874 i Leipzig, dit hon kommit under hösten 1873.

Meny: Krämig fisksoppa, serveras med pepparrot och surdegskrutonger

Lyssnatips nr 1!
Ett unikt framförande av Amanda Maier-Röntgens lyriskt skimrande violinkonsert i d-moll från 1875 med Kungliga Filharmonikernas Claudia Bonfiglioli i solistrollen och orkestern under ledning av chefdirigent Sakari Oramo. Lyssna, öppnas i nytt fönster

Lyssnatips nr 2!
Dmitrij Sjostakovitjs tionde symfoni är sprängfylld av dramatiska höjdpunkter, vackra melodier och påtaglig smärta. Upplev Kungliga Filharmonikerna och chefdirigent Sakari Oramo i ett av tonsättarens mest personliga verk. Lyssna, öppnas i nytt fönster

Stockholms Konserthus invigdes 1926 och är ett av Sveriges vackraste exempel på den nyklassicistiska stilen inom arkitektur och design. Konserthuset skapades av arkitekten Ivar Tengbom och smyckades av tidens ledande formgivare och konstnärer, som till exempel Carl Milles, Isaac Grünewald och Carl Malmsten. Ivar Tengboms vision var att bygga ett antikt tempel till musikens ära nära polcirkeln. 

Under Stora konstvisningen visar guiden dig runt i Konserthusets foajéer och salar, och berättar om konstskatterna, husets tillkomst och långa historia.

Se Antikmagasinet, SVT Play, om Swedish Grace och Konserthuset, öppnas i nytt fönster

Stockholms Konserthus invigdes 1926 och är ett av Sveriges vackraste exempel på den nyklassicistiska stilen inom arkitektur och design. Konserthuset skapades av arkitekten Ivar Tengbom och smyckades av tidens ledande formgivare och konstnärer, som till exempel Carl Milles, Isaac Grünewald och Carl Malmsten. Ivar Tengboms vision var att bygga ett antikt tempel till musikens ära nära polcirkeln. 

Under Stora konstvisningen visar guiden dig runt i Konserthusets foajéer och salar, och berättar om konstskatterna, husets tillkomst och långa historia.

Se Antikmagasinet, SVT Play, om Swedish Grace och Konserthuset, öppnas i nytt fönster

Tommie Haglund är en av Skandinaviens mest särpräglade och visionära tonsättare. Att höra hans musik är som att befinna sig i ett sällsamt klangligt kosmos där mörkret är högst närvarande, men också ett livgivande okuvligt ljus. Tommie Haglund får allt större uppmärksamhet både här hemma i Sverige och internationellt. Han tilldelades 2014 ett av de finaste priser en nordisk tonsättare kan få, Kungliga musikaliska akademiens stora Christ Johnsonpris. Ur motiveringen: ”Med befriande allvar och personligt tilltal bjuder Tommie Haglund in lyssnaren till sitt poetiska universum.” Nu står han i centrum för Konserthuset Stockholms Tonsättarweekend 2019.

Serenata per Diotima komponerades till 10-årsfirandet av stråkorkestern vid Kulturskolan i Halmstad. Stycket reviderades inför ett framförande på Luzerne Music Centre i USA, delstaten New York, där Haglund var gästtonsättare sommaren 2014. Året före verkets tillkomst hade Tommie Haglunds första barnbarn fötts, och han har berättat om hur blicken in i den lilla flickans ögon återklingar i musiken. I Platons dialog Gästabudet där kärlekens väsen avhandlades var Diotima prästinnan.

Cellokonserten Flaminis Aura är musik ”som söker sig framåt med en alltid närvarande sångbarhet”. En formulering hämtad ur prismotiveringen till Christ Johnsonpriset som Tommie Haglund fick 2014. Stycket skrevs redan 2002 under en ytterst plågsam och hotfull sjukdomsperiod, när Haglund levde med döden i ständig närhet. Titeln refererar till ett latinskt uttryck för ett kristet rituellt tillstånd som infinner sig strax före en religiös uppenbarelse.  Det är också titeln på en cd med musik av Tommie Haglund, bland annat den här cellokonserten, från 2016 som höjts till skyarna av en enig kritikerkår.

Tommie Haglund studerade komposition för Sven-Eric Johanson, och sökte sig privat till Frederick Delius amanuens Eric Fenby, professor i komposition vid Royal Academy of Music i London. Som vi kan höra i Intermezzo ur operan Fennimore och Gerda finns också ett visst släktskap mellan Delius drömska och sensuella musik och Haglunds personligt känsliga visioner.

Halmstad är Tommie Haglunds uppväxtstad och där är han fortfarande verksam. Han tilldelades 2017 också Halmstads kommuns hedersbevisning. La rosa profunda – Den oändliga rosen är en beställning från staden till 700-årsjubileet 2007.

Kungliga Filharmonikernas beställning till Tonsättarweekend med Tommie Haglund är en nykomponerad symfoni, och så här säger han om musiken: ”Swedenborg talar om att den egentliga oskuldsfullheten inte finns någon annanstans än i vishet. Att människan är visare ju mer oskuldsfull hon är. Vi lever i tider då oskuldsfullhet närmast kan ses som ett skämt. Det säger en del om vår tid och behovet av tillgång till ett inre tillstånd som kan stå emot alla hot. Min symfoni är ett försök att beskriva mina känslor omkring detta. Så gott jag förmår. Jag har försökt att väva in både diaboliska, smärtfyllda och drömskt genomlysta tillstånd. Som livet självt.”

Tommie Haglund är en av Skandinaviens mest särpräglade och visionära tonsättare. Att höra hans musik är som att befinna sig i ett sällsamt klangligt kosmos där mörkret är högst närvarande, men också ett livgivande okuvligt ljus. 

Tommie Haglund är uppmärksammad både här hemma i Sverige och internationellt. Han tilldelades 2014 ett av de finaste priser en nordisk tonsättare kan få, Kungliga musikaliska akademiens stora Christ Johnsonpris, med motiveringen: ”Med befriande allvar och personligt tilltal bjuder Tommie Haglund in lyssnaren till sitt poetiska universum.” Nu står han i centrum för Konserthuset Stockholms Tonsättarweekend 2019. 

Att andlighet är en viktig dimension hos Tommie Haglund blir tydligt i stråkkvartetten Il regno degli spiriti, Själarnas rike. Musiken rör sig långsamt, kontemplativt, sökande. Samtidigt tycks den ge uttryck för en orubblig mänsklig värdighet. Vid den här konserten hör vi också ytterligare en rad av hans ytterst sparsmakade och raffinerade kammarmusikverk, bland annat den rikt färgade To the sunset breeze, till minne av Frederick Delius, för gitarr, harpa och stråkkvartett och Röstens dotter för sopran och kammarensemble med text ur heliga Birgittas uppenbarelser. Det senare komponerades till Birgittas 700-årsjubileum 2003 och utsågs av Svenska musikförläggareföreningen till Årets mest betydande klassiska verk.

Medverkar gör medlemmar ur Kungliga Filharmonikerna, sopranen och hovsångerskan Miah Persson, sopranen Teresia Bokor, den brittiska gitarristen John Mills och Gringoltskvartetten. 

Konserten spelas in av Sveriges Radio för senare sändning.

Äntligen måndag! Stråkrion ZilliacusPerssonRaitinen fortsätter att bjuda in gästartister för att utforska såväl äldre som nyare musik. Som alltid i nära kontakt med publiken. Den här gången får de sällskap på scenen av saxofonisten Sascha Armbruster. 

Konserten lever verkligen upp till trions föresats att spela både äldre och nyare musik. De inleder med musik av Jean-Philipp Rameau, verksam på 1700-talet, och avslutar med helt nykomponerad musik av den schweiziske tonsättaren Wolfgang Heiniger, verksam som professor i intermedial komposition vid Hanns Eisler-högskolan för musik i Berlin.  

Franska Betsy Jolas är utbildad vid konservatoriet i Paris för Darius Milhaud och Olivier Messiaen och mixar gärna sin nyskapande musik med lyriska inslag. André Caplet är känd för sina orkestreringar av Debussy-verk, men komponerade också själv fantastisk musik och vann det prestigefulla Rom-priset 1901. Här hör vi hans musikaliska intryck av hösten – Impressions d'automne. 

I samarbete med ZPR String Trio

Alan Gilbert är tillbaka! Kungliga Filharmonikernas tidigare chefdirigent, tillika hedersdirigent, leder orkestern i ett franskinspirerat program. Under sina år som chefdirigent för Kungliga Filharmonikerna 2000–08 genomförde han flera uppmärksammade turnéer och konserter och bidrog till att orkestern sposition på den internationella arenan flyttades fram. Efter sin tid i Kungliga Filharmonikerna har Alan Gilbert varit chefdirigent för New York Philharmonic och han är nyutnämnd chefdirigent för NDR Elbphilharmonie Orchester i Hamburg.

Impressionisten Claude Debussys Images – bilder – är ett svindlande vackert och färgsprakande musikäventyr. Från början tänkte han sig de musikaliska bilderna för piano, men insåg lyckligtvis potentialen och instrumenterade musiken för orkester.

Efter att ha hört Lili Boulangers Faust et Hélène skrev Debussy ”... hon är bara 19 år. Men hennes kunskaper i att skriva musik är dock mycket större!”. Lili Boulanger var sanslöst begåvad men led av Crohns, en kronisk inflammatorisk sjukdom. När hälsotillståndet medgav gick hon på föreläsningar vid konservatoriet i Paris och antogs snart i Paul Vidals kompositionsklass. Det gjorde henne behörig att delta i den prestigefyllda tonsättartävlingen Prix de Rome. Som första kvinna någonsin vann hon tävlingen 1913 med den senromantiskt suggestiva och dramatiska kantaten Faust et Hélène.

Lyssnatips!
Bruckners åttonde symfoni är bländande, oförfalskad musikalisk prakt. Här framförs den mäktiga symfonin av Kungliga Filharmonikerna under ledning av hedersdirigent Alan Gilbert. Lyssna, öppnas i nytt fönster

Vid Konserthusets populära serie med orgelmatinéer får publiken höra Sveriges främsta organister spela på husets egen orgel – ett av de största instrumenten i Europa! 

Vid säsongens sista orgelmatiné är det Tomas Willstedt som trakterar Konserthusets magnifika orgel. Tomas har tidigare varit domkyrkoorganist i Lund, och därtill varit verksam som pedagog och kompositör. Han har särskilt lovordats för sina improvisationer och vann 1992 den internationella orgelimprovisationstävlingen i Haarlem i Nederländerna. Efter det bjöds han in att göra konserter världen över, och han har också skrivit om konsten att improvisera. 

Programmet han bjuder på innehåller en hel del 1900-talsmusik. Fransyskan Germaine Tailleferre var den enda kvinnliga medlemmen i den legendariska gruppen Les Six, och av henne spelar Tomas en passacaglia i eget arrangemang. På 1920-talet skrev amerikanen George Antheil musik som var menad att spelas i en dadaistisk film, men då musiken var dubbelt så lång som filmen fick det bli en konsert istället. Musiken komponerades ursprungligen för mekaniska pianon, xylofoner, flygplanspropellrar och elektriska klockor, och ur den har Tomas arrangerat satsen Ritmo risoluto.

Därtill hör vi en sinfonia ur J S Bachs kantat nummer 146, en trio för orgel av Telemann i Bachs arrangemang samt stycket Wood Piece av allkonstnären Yoko Ono.

Lyssnatips!
Franska Germaine Tailleferre var den enda kvinnliga tonsättaren i Les Six, en löst formad grupp av sex tonsättare verksamma i Frankrike runt 1920-talet. Hennes musik är sprudlande energisk och full av melodisk fantasirikedom. Här en konsertvideo med hennes Pianotrio i en inspelning från Konserthuset Stockholms. Lyssna, öppnas i nytt fönster

Alan Gilbert är tillbaka! Kungliga Filharmonikernas tidigare chefdirigent, tillika hedersdirigent, leder orkestern i ett franskinspirerat program. Under sina år som chefdirigent för Kungliga Filharmonikerna 2000–08 genomförde han flera uppmärksammade turnéer och konserter och bidrog till att orkestern sposition på den internationella arenan flyttades fram. Efter sin tid i Kungliga Filharmonikerna har Alan Gilbert varit chefdirigent för New York Philharmonic och han är nyutnämnd chefdirigent för NDR Elbphilharmonie Orchester i Hamburg.

Impressionisten Claude Debussys Images – bilder – är ett svindlande vackert och färgsprakande musikäventyr. Från början tänkte han sig de musikaliska bilderna för piano, men insåg lyckligtvis potentialen och instrumenterade musiken för orkester.

Efter att ha hört Lili Boulangers Faust et Hélène skrev Debussy ”... hon är bara 19 år. Men hennes kunskaper i att skriva musik är dock mycket större!”. Lili Boulanger var sanslöst begåvad men led av Crohns, en kronisk inflammatorisk sjukdom. När hälsotillståndet medgav gick hon på föreläsningar vid konservatoriet i Paris och antogs snart i Paul Vidals kompositionsklass. Det gjorde henne behörig att delta i den prestigefyllda tonsättartävlingen Prix de Rome. Som första kvinna någonsin vann hon tävlingen året därpå med den senromantiskt suggestiva och dramatiska kantaten Faust et Hélène.

Lyssnatips!
Bruckners åttonde symfoni är bländande, oförfalskad musikalisk prakt. Här framförs den mäktiga symfonin av Kungliga Filharmonikerna under ledning av hedersdirigent Alan Gilbert. Lyssna, öppnas i nytt fönster