Program & biljetter

Romansserien är nu inne på sin sjätte säsong. Ännu en gång får vi på nära håll i Grünewaldsalen möta stjärnor från världens opera- och konsertscener. Pianisten Magnus Svensson har med sig en lång rad av våra i dag mest hyllade sångare och vid den här konserten får vi se och höra sopranen Christina Nilsson och basbarytonen Anders Lorentzson.

Christina Nilsson har fått en raketstart på sin operakarriär och hon har framträtt i Frankrike såväl som på många håll i Sverige – bland annat med Kungliga Filharmonikerna i samband med Riksdagens öppnande 2017 och vid Trettondagskonserten 2018. Hennes rolldebut som Aida på Kungliga Operan i februari 2018 blev en stor framgång med fantastiska recensioner.

Anders Lorentzson, bas/basbaryton, var under nio år solist på Kungliga Operan i Stockholm innan han 1994 engagerades på GöteborgsOperan. Bland hans många roller där kan nämnas Oroveso i Bellinis Norma, titelrollerna i Mozarts Figaros bröllop, Scarpia i Puccinis Tosca, Basilio i Rossinis Barberaren i Sevilla och Doktorn i Alban Bergs Wozzeck. Han har också gjort flera uppmärksammade Wagnertolkningar, som Wotan i Valkyrian, Hans Sachs i Mästersångarna i Nürnberg och titelrollen i Den flygande holländaren.

Nina Stemme! Utan minsta tvekan är hon en av Sveriges internationellt starkast lysande operastjärnor. Hon är mottagare av det stora och prestigefyllda Birgit Nilsson-priset 2018, som delades ut den 11 oktober på Kungliga Operan i närvaro av H.M. Kung Carl XVI Gustaf och H.M Drottning Silvia.

Nina Stemme framträder här tillsammans med svenska Katarina Karnéus (belönad med Svenska Dagbladets Operapris 2018) och tyske Johannes Martin Kränzle – även de internationellt uppmärksammade och prisbelönta – och vi får uppleva två enaktsoperor: Arnold Schönbergs Erwartung (med Karnéus) och Béla Bartóks Riddar Blåskäggs borg (med Stemme och Kränzle).

Tiden är upphävd. De båda verkens huvudpersoner befinner sig i drömlika situationer där är allt omkring dem är laddat med symbolisk sprängkraft. Både Erwartung och Riddar Blåskäggs borg tillkom i början av förra seklet, vid ett omvälvande sekelskifte inom både konst och vetenskap, åren före det första världskriget. Utforskandet av det omedvetna för oss in i hjärnans gåtfulla vindlingar, kvantfysikens teorier ställer begrepp på ända och får marken under oss att skälva; får oss att undra över själva existensen. Då är nu, och operornas människoöden speglar även vår egen tid.

Texten och musiken i Riddar Blåskäggs borg är starkt influerade av samtidens symbolism och psykoanalysens idéer. Något den i högsta grad har gemensamt med Arnold Schönbergs Erwartung, unik för sin inneboende dramatik och sitt  associativa flöde. Dessa bägge enaktsoperor framförs ofta tillsammans.

Bengt Gomér står för regi och scenografi när Konserthuset förvandlas till operarum – det handlar om fullt ut sceniska versioner av de båda operorna! Bland annat byggs körläktaren om till spelplats för de medverkande.

Efter att den tjeckiske tonsättaren Bohuslav Martinu ramlat och dragit på sig en skallfraktur blev det ansträngande för honom att hålla många stämmor i tankarna. Han började skriva musik i mindre format, vilket bland annat resulterade i Tre madrigaler för violin och viola. Martinu, som hade ett stort intresse för äldre tiders musik, utnyttjar verkligen de två instrumentens alla möjligheter i dessa stycken.

Ungefär vid samma tid, runt 1940, skrev Rebecca Clarkes sin Dumka för violin och viola med piano. Det är ett stycke som bär med sig ett eko från Brahms pianokvartett op 25. Dumka betecknar en typ av slavisk balladform och termen har sina rötter i Ukraina.

J S Bachs inventioner för två stämmor kom till med syfte att träna sonen Wilhelm Friedemann i klaverspel och stämföring. De har arrangerats av violinvirtuosen Ferdinand David, som kände till Bachs musik väl.                     

Anna Stefánsson är medlem i Kungliga Filharmonikerna sedan 2005 och spelar också i Stockholm Sinfonietta. Nadine Jurdzinski har spelat med bland andra Gewandhausorkestern i Leipzig och på operan i Covent Garden, och kom till Kungliga Filharmonikerna 2006. Stefan Lindgren är Kungliga Filharmonikernas orkesterpianist sedan 2007.

Meny: Jordärtskockssoppa med fänkål, serveras med baconströssel

Stockholms Konserthus invigdes 1926 och är ett av Sveriges vackraste exempel på den nyklassicistiska stilen inom arkitektur och design. Konserthuset skapades av arkitekten Ivar Tengbom och smyckades av tidens ledande formgivare och konstnärer, som till exempel Carl Milles, Isaac Grünewald och Carl Malmsten. Ivar Tengboms vision var att bygga ett antikt tempel till musikens ära nära polcirkeln. 

Under Stora konstvisningen visar guiden dig runt i Konserthusets foajéer och salar, och berättar om konstskatterna, husets tillkomst och långa historia.

Nina Stemme! Utan minsta tvekan är hon en av Sveriges internationellt starkast lysande operastjärnor. Hon är mottagare av det stora och prestigefyllda Birgit Nilsson-priset 2018, som delades ut den 11 oktober på Kungliga Operan i närvaro av H.M. Kung Carl XVI Gustaf och H.M Drottning Silvia.

Nina Stemme framträder här tillsammans med svenska Katarina Karnéus (belönad med Svenska Dagbladets Operapris 2018) och tyske Johannes Martin Kränzle – även de internationellt uppmärksammade och prisbelönta – och vi får uppleva två enaktsoperor: Arnold Schönbergs Erwartung (med Karnéus) och Béla Bartóks Riddar Blåskäggs borg (med Stemme och Kränzle).

Tiden är upphävd. De båda verkens huvudpersoner befinner sig i drömlika situationer där är allt omkring dem är laddat med symbolisk sprängkraft. Både Erwartung och Riddar Blåskäggs borg tillkom i början av förra seklet, vid ett omvälvande sekelskifte inom både konst och vetenskap, åren före det första världskriget. Utforskandet av det omedvetna för oss in i hjärnans gåtfulla vindlingar, kvantfysikens teorier ställer begrepp på ända och får marken under oss att skälva; får oss att undra över själva existensen. Då är nu, och operornas människoöden speglar även vår egen tid.

Texten och musiken i Riddar Blåskäggs borg är starkt influerade av samtidens symbolism och psykoanalysens idéer. Något den i högsta grad har gemensamt med Arnold Schönbergs Erwartung, unik för sin inneboende dramatik och sitt  associativa flöde. Dessa bägge enaktsoperor framförs ofta tillsammans.

Bengt Gomér står för regi och scenografi när Konserthuset förvandlas till operarum – det handlar om fullt ut sceniska versioner av de båda operorna! Bland annat byggs körläktaren om till spelplats för de medverkande.

Kom nära musikerna i Grünewaldsalen – och upptäck orkesterns instrument i en klassisk konsert med lyssningslekar. Musikpedagogen Ida Lod leder barnen genom konserten med musik framförd av musiker ur Kungliga Filharmonikerna. Efteråt får alla som vill prova på instrumenten.

För barn 3–7 år.

Kom nära musikerna i Grünewaldsalen – och upptäck orkesterns instrument i en klassisk konsert med lyssningslekar. Musikpedagogen Ida Lod leder barnen genom konserten med musik framförd av musiker ur Kungliga Filharmonikerna. Efteråt får alla som vill prova på instrumenten.

För barn 3–7 år.

Stockholms Konserthus invigdes 1926 och är ett av Sveriges vackraste exempel på den nyklassicistiska stilen inom arkitektur och design. Konserthuset skapades av arkitekten Ivar Tengbom och smyckades av tidens ledande formgivare och konstnärer, som till exempel Carl Milles, Isaac Grünewald och Carl Malmsten. Ivar Tengboms vision var att bygga ett antikt tempel till musikens ära nära polcirkeln. 

Under Stora konstvisningen visar guiden dig runt i Konserthusets foajéer och salar, och berättar om konstskatterna, husets tillkomst och långa historia.

Nina Stemme! Utan minsta tvekan är hon en av Sveriges internationellt starkast lysande operastjärnor. Hon är mottagare av det stora och prestigefyllda Birgit Nilsson-priset 2018, som delades ut den 11 oktober på Kungliga Operan i närvaro av H.M. Kung Carl XVI Gustaf och H.M Drottning Silvia.

Nina Stemme framträder här tillsammans med svenska Katarina Karnéus (belönad med Svenska Dagbladets Operapris 2018) och tyske Johannes Martin Kränzle – även de internationellt uppmärksammade och prisbelönta – och vi får uppleva två enaktsoperor: Arnold Schönbergs Erwartung (med Karnéus) och Béla Bartóks Riddar Blåskäggs borg (med Stemme och Kränzle).

Tiden är upphävd. De båda verkens huvudpersoner befinner sig i drömlika situationer där är allt omkring dem är laddat med symbolisk sprängkraft. Både Erwartung och Riddar Blåskäggs borg tillkom i början av förra seklet, vid ett omvälvande sekelskifte inom både konst och vetenskap, åren före det första världskriget. Utforskandet av det omedvetna för oss in i hjärnans gåtfulla vindlingar, kvantfysikens teorier ställer begrepp på ända och får marken under oss att skälva; får oss att undra över själva existensen. Då är nu, och operornas människoöden speglar även vår egen tid.

Texten och musiken i Riddar Blåskäggs borg är starkt influerade av samtidens symbolism och psykoanalysens idéer. Något den i högsta grad har gemensamt med Arnold Schönbergs Erwartung, unik för sin inneboende dramatik och sitt  associativa flöde. Dessa bägge enaktsoperor framförs ofta tillsammans.

Bengt Gomér står för regi och scenografi när Konserthuset förvandlas till operarum – det handlar om fullt ut sceniska versioner av de båda operorna! Bland annat byggs körläktaren om till spelplats för de medverkande.

Äntligen måndag! Stråkrion ZilliacusPerssonRaitinen fortsätter att bjuda in gästartister och tillsammans med dem utforska både nyare och äldre musik, ofta i nära kontakt med publiken. Den här gången har de bjudit in den alltmer uppmärksammade svenske violinisten Henrik Naimark Meyers och den internationellt erkände cellisten Torleif Thedéen. Tillsammans presenterar de musik av den finländske tonsättaren Sebastian Fagerlund, som ofta brukar beskrivas som impressionistisk. Dessutom polarpristagaren Sofia Gubajdulinas Fröjda Dig! för violin och cello och Arne Nordheims starkt uttrycksladdade Clamavi för solocello. Som så många av Nordheims stycken bygger det på en text, i det här fallet psalm 141 ur Psaltaren: ”Herre, jag ropar till dig, skynda till mig; lyssna till min röst, då jag nu ropar till dig”.

Som en av få ryska kompositörer gick Georgy Catoire med i Wagnersällskapet 1879. Det franskklingande efternamnet var ett arv från tidigare släktingar. Han bodde under en period i Berlin, men flyttade i slutet av 1880-talet tillbaka till Moskva där han senare blev professor i komposition. Trio ZilliacusPerssonRaitinen förstärkta av Henrik Naimark Meyers och Torleif Thedéen framför här hans växlingsrika och klangtäta stråkkvintett. 

I samarbete med ZPR String Trio