Konserthuset Stockholm

Tonsättaren Britta Byström har beskrivit trombonen som ett instrument som ligger nära den mänskliga rösten. Det har hon tagit fasta på i sin trombonkvartett Tinta, där de fyra instrumentens hela färgspektrum utforskas. Stycket skrevs i samband med att hon var ”vårens tonsättare” i Berwaldhallen 2014. Titeln Tinta, som betyder färg, kommer från Giuseppe Verdi och han använde det för att beskriva skillnaden mellan stämningar i sina olika operor.

Christian Lindberg skrev sitt stycke Fafner Fanfare for Four Frogs för trombonkvartett 1999, som ett av sina första elevarbeten när han studerade komposition för Jan Sandström. Det var från början en tvåstämmig invention som Lindberg sedan fick utveckla till en fyrstämmig sats.

Om Byström tagit fasta på klangfärg och Lindberg på stämföring, så ställer sig Henri Tomasi frågan om ”vara eller icke vara” i sin trombonkvartett. Därtill rymmer programmet ett stycke av Eugène Bozza, en av 1900-talets mest produktiva tonsättare av kammarmusik för blåsinstrument. Hans trombonkvartetter är både tekniskt krävande och väldigt populära.

Det är Kungliga Filharmonikernas Trombonsektion som står för musiken vid denna soppkonsert.

Meny: Jordärtskockssoppa med fänkål, serveras med baconströssel

Stockholms Konserthus invigdes 1926 och är ett av Sveriges vackraste exempel på den nyklassicistiska stilen inom arkitektur och design. Konserthuset skapades av arkitekten Ivar Tengbom och smyckades av tidens ledande formgivare och konstnärer, som till exempel Carl Milles, Isaac Grünewald och Carl Malmsten. Ivar Tengboms vision var att bygga ett antikt tempel till musikens ära nära polcirkeln. 

Under Stora konstvisningen visar guiden dig runt i Konserthusets foajéer och salar, och berättar om konstskatterna, husets tillkomst och långa historia.

Stockholms Konserthus invigdes 1926 och är ett av Sveriges vackraste exempel på den nyklassicistiska stilen inom arkitektur och design. Konserthuset skapades av arkitekten Ivar Tengbom och smyckades av tidens ledande formgivare och konstnärer, som till exempel Carl Milles, Isaac Grünewald och Carl Malmsten. Ivar Tengboms vision var att bygga ett antikt tempel till musikens ära nära polcirkeln. 

Under Stora konstvisningen visar guiden dig runt i Konserthusets foajéer och salar, och berättar om konstskatterna, husets tillkomst och långa historia.

Béla Bartók både fascinerades och påverkades av samtiden. Intresset för folkmusik gav honom också ständigt nya impulser. Men hans musik är alltid mycket bartóksk. De sex stråkkvartetterna spänner över tre decennier och ger ett panoramaperspektiv på hans skapande. I den femte kvartetten hade han dessutom hittat ett nytt förhållningssätt med influenser från äldre musik där Bach var en betydelsefull inspirationskälla. I de långsamma satserna hörs också de karaktäristiska inslagen av ”nattmusik”. Spökliga dissonanser och vemodiga melodier mot en bakgrund av klanger som ibland liknar naturljud. 

Valborg Aulin var en framträdande profil i Stockholms musikliv under slutet av 1800-talet. Med inspiration från Frankrike skapade hon en rad ypperliga sånger och pianostycken. Men hennes allra främsta verk är ändå de två stråkkvartetterna.  Här hör vi den unga svenska och mycket uppmärksammade Treitlerkvartetten i Aulins graciöst eleganta och uttrycksladdade F-durkvartett. 

Henri Dutilleux Ainsi la nuit är ett av 1900-talets mest centrala verk för stråkkvartett.  Här låter han små suggestiva melodifragment framkalla en fantasieggande nattlig känsla, inte alls avlägsen det vi stundtals kan höra hos Bartók.