Konserthuset Stockholm

Sedan januari 2016 finns en ”orkesterakademi” knuten till Kungliga Filharmonikerna. Den internationella RSPO Orchestra Academy är en högre akademisk specialutbildning för unga mycket begåvade musiker. Under ledning av Kungliga Filharmonikernas stämledare och Musikhögskolan i Piteå drillas studenterna individuellt, i kammarmusikspel och i orkesterspel.

Man presenterar sig också genom ett antal offentliga kammarmusikkonserter – som här med årets akademistudenter. Just vid denna konsert medverkar även studenter från Operahögskolan i Stockholm.

Konserthusets eget storband är varje gång nytt. De båda bandledarna Peter Asplund och Magnus Lindgren sätter till varje spelning ihop det gäng instrumentalister som kommer att ge karaktär åt temat som valts. Denna gång är det den unga svenska jazzeliten som sitter i bandet – och som gästartist möter vi Amanda Ginsburg, ett nytt stjärnskott på den svenska jazzsångarhimlen och Grammisvinnare 2019 för albumet Jag har funderat på en sak. Kvällens tema: Younger Than Springtime.

”Jag låter min musik frodas i den nordiska melankolins tonspråk. Där vill jag varsamt förvalta arvet efter några av de mest älskade namnen inom svensk jazz och visa”, säger Amanda Ginsburg som även nominerades till Årets nykomling av P2 Jazzkatten. Med inspiration från svenska ikoner som Monica Zetterlund och Jan Johansson, och några stänk humor från Hasse och Tage, förmedlar Amanda Ginsburg med osviklig musikalisk jazzkänsla något direkt och djupt personligt.

Vårens Blue House Jazz-serie
Boka vårens jazzserie. Tre konserter för 920 kr.
Läs mer här, öppnas i nytt fönster

Stockholms Konserthus invigdes 1926 och är ett av Sveriges vackraste exempel på den nyklassicistiska stilen inom arkitektur och design. Konserthuset skapades av arkitekten Ivar Tengbom och smyckades av tidens ledande formgivare och konstnärer, som till exempel Carl Milles, Isaac Grünewald och Carl Malmsten. Ivar Tengboms vision var att bygga ett antikt tempel till musikens ära nära polcirkeln. 

Under Stora konstvisningen visar guiden dig runt i Konserthusets foajéer och salar, och berättar om konstskatterna, husets tillkomst och långa historia.

Se Antikmagasinet, SVT Play, om Swedish Grace och Konserthuset, öppnas i nytt fönster

Norska Vertavokvartetten har sedan starten 1984 etablerat sig som en av världens ledande. Kvartetten har en egen konsertserie i Oslo och turnerar i Europa, Japan och USA. Bland konsertscener kvartetten framträtt på finns Concertgebouw i Amsterdam, Barbican och Kings Place i London liksom framträdanden vid den årliga Aldeburghfestivalen. 

Här framför ensemblen musik av tre tonsättare som alla på olika sätt varit pionjärer. Joseph Haydn experimenterade med form och innehåll och utvecklade både symfonin och stråkkvartetten, Elfrida Andrée var en kvinnlig föregångare i 1800-talets Sverige och Beethoven sprängde stråkkvartettens tidigare traditionella ramar. 

När Haydn några år in på 1790-talet planerade för en ny resa till England komponerade han bland annat ett knippe symfonier, musik för piano och de sex kvartetterna tillägnade greve Anton Apponyi. Musik som med sin utsökta balans och utåtriktade energi utgör något av Wienklassicismens höjdpunkt. 

Elfrida Andrée skrev kammarmusik och symfoniska verk och var verksam som orkesterdirigent. Att hennes stora förebilder var Beethoven, Mendelssohn-Bartholdy och Schubert hörs i den här ypperliga kvartetten från 1887. Den uruppfördes av fyra kvinnliga stråkmusiker 1895 vilket var första gången i Norden en stråkkvartett komponerad av en kvinna framfördes av kvinnliga musiker.

Beethovens stråkkvartett opus 131 tillhör hans sena period. Här tycks det som om han i musiken söker efter tankens och själens frihet. Kanske är det också därför den här musiken talar så starkt till oss, med sin värme,  fantasi och intensitet, över alla historiska barriärer.