Konserthuset Stockholm

Richard Wagner och Richard Strauss, två giganter som tillsammans utgör den tyska romantikens absoluta zenit. Dessutom var Strauss en stor beundrare av Wagner. Särskilt operan Tristan och Isolde gjorde outplånligt intryck på honom, vilket är lätt att förstå. Musiken i det berömda förspelet, som ofta framförs tillsammans med slutscenen Isoldes kärleksdöd, svävar tyngdlöst fram utan att någonsin behöva ta mark. Ackordet som skapar effekten var en harmonisk innovation som revolutionerade musiken, och kallas också för Tristanackordet.

Annorlunda är operan Mästersångarna i Nürnberg, Wagners enda komiska opera, som dessutom handlar om vanliga människor, inte gudar, hjältar och jättar. Förspelet bågnar av majestätisk kraft och här finns även en blinkning till 1600-talet som operans handling utspelar sig i.

Richard Strauss är den symfoniska diktens självklara förgrundsgestalt. I Tod und Verklärung skildrar han en ensam man som kämpar med döden och återkallar upplevelser från det liv som han har levt. Den långsamma inledningen gestaltar ett sjukläger, andra satsens stormiga allegro beskriver konstnärens febriga dödskamp. I den tredje satsen passerar livet revy innan den slutliga förlösningen nås i sista satsens upphöjda klarhet.

Vid kvällens konsert hör vi även Strauss konsert för oboe och orkester med François Leleux, som av många anses vara världens främsta oboist.

Franska Nathalie Stutzmann har parallellt med en framgångsrik karriär som altsångare på senare tid alltmer uppmärksammats som dirigent. Hon har lett Kungliga Filharmonikerna vid flera tillfällen och finns representerad med konsertfilmer på webbkanalen KonserthusetPlay.

Upplev Strauss Tod und Verklärung på KonserthusetPlay
Berättelsen om en konstnärs död. Chefdirigent Sakari Oramo leder Kungliga Filharmonikerna i Richard Strauss storslagna symfoniska dikt Tod und Verklärung. Till KonserthusetPlay, öppnas i nytt fönster

Upplev Ravels La valse på KonserthusetPlay
Maurice Ravels infallsrika, dramatiska och humoristiska La valse är en hyllning till valsen och Johan Strauss d y. Nathalie Stutzmann leder Kungliga Filharmonikerna. Till KonserthusetPlay, öppnas i nytt fönster

Geoffrey Keezer är en flerfaldigt Grammynominerad pianist, kompositör, arrangör och producent från Eau Claire, Wisconsin, USA. Redan som 18-åring turnerade denna multibegåvning med den legendariske trumslagaren Art Blakey och därefter med storheter som Joshua Redman, Diana Krall, Wayne Shorter, David Sanborn, Christian McBride och Sting.

Till Konserthuset Stockholm kommer han med sin egen trio och den lysande kanadensiska sångerskan Gillian Margot. I bagaget finns den nysläppta plattan On My Way To You. Här samsas egna melodier med fräscha och infallsrika tolkningar av låtar som är skrivna av så vitt skilda namn som Stevie Wonder, Jimi Hendrix, John Lennon, Thelonious Monk, Jerome Kern och Michel Legrand.

Det är ett musikaliskt panorama som kräver just det som Geoffrey Keezer besitter. Han har både en talang för att smälta samman vitt skilda influenser till en helhet men också en unik förmåga att lyfta fram och hålla liv i varje enskild låts musikaliska DNA.

Vårens Blue House Jazz-serie
Boka vårens jazzserie. Tre konserter för 920 kr.
Läs mer här, öppnas i nytt fönster

Stockholms Konserthus invigdes 1926 och är ett av Sveriges vackraste exempel på den nyklassicistiska stilen inom arkitektur och design. Konserthuset skapades av arkitekten Ivar Tengbom och smyckades av tidens ledande formgivare och konstnärer, som till exempel Carl Milles, Isaac Grünewald och Carl Malmsten. Ivar Tengboms vision var att bygga ett antikt tempel till musikens ära nära polcirkeln. 

Under Stora konstvisningen visar guiden dig runt i Konserthusets foajéer och salar, och berättar om konstskatterna, husets tillkomst och långa historia.

Amerikanska tonsättaren Samuel Barbers mest kända och älskade stycke är Adagio. Ofta hör vi det i versionen för stråkorkester, men här får vi uppleva originalet, den långsamma satsen ur hans stråkkvartett från mitten av 1930-talet. I arrangemanget för stråkar spelades den här musiken vid Franklin D. Roosevelts begravning och även vid John F. Kennedys och Albert Einsteins begravningar. Ändå hade Barber inte alls tänkt sig detta som begravningsmusik utan bara som ett sångbart och meditativt adagio. Inspirationen hade han hämtat från ett poem av den romerske poeten Vergilius. 

Det finns en aldrig sinande fascination för hemliga meddelanden i musik.  Inledningstemat i Johannes Brahms varmt uttrycksfulla andra stråkkvartett består av tonerna A-F-A-E, vilket har tolkats som en hälsning och kommentar till vännen och violinisten Joseph Joachims personliga motto: Frei aber einsam, Fri, men ensam. 

Tyska Artemiskvartetten framför vid den här konserten också Benjamin Brittens andra stråkkvartett, komponerad till 250-årsminnet av landsmannen Henry Purcell.