Konserthuset Stockholm

När Beethoven flyttade till Wien var det som pianist han först slog igenom. Publiken hänfördes av hans blixtrande teknik och improvisationsförmåga. Centralt i hans pianoproduktion står de fem fantastiska pianokonserterna. Kejsarkonserten, den femte och sista skrev han i Wien 1809, året då Napoleon för andra gången jagade ärkehertigen Rudolph av Österrike på flykt.

Titeln Kejsarkonserten syftar på den majestätiska första satsen som inleds med kraftiga orkesterackord och virtuosa arpeggion och löpningar över hela klaviaturen. Som kontrast har andra satsen en inåtvänd karaktär med en nästan improvisatorisk solostämma, medan finalen är ett energiskt, dansant och jublande rondo som Beethoven laddat med kontraster och starkt patos. Solist är den mycket uppmärksammade och prisbelönade franske pianisten Jean-Efflam Bavouzet, som härmed debuterar i Konserthuset Stockholm.

Den ryske dirigenten Michail Jurowski leder sedan Norrköpings Symfoniorkester i välbekant repertoar, i detta som är Jurowskis debut i Konserthuset Stockholm. Starka känslor flödar i Tjajkovskijs sjätte och sista symfoni, som är en av hans mest älskade. Tonsättaren skrev i ett brev till brodern Anatol: ”Jag är nu helt upptagen av det nya verket och har svårt att slita mig från det. Jag tror att det blir ett av mina bästa verk. Jag måste avsluta det så snart som möjligt”. Det var brodern Modest som föreslog namnet Pathétique, som Tjajkovskij godkände.

Jacob Mühlrad är utan tvekan en av Sveriges mest uppmärksammade tonsättare, även internationellt.  Bland mycket annat har han hyllats för sitt samarbete med Swedish House Mafia och verket Time som hade premiär i höstas och som turnérat runt i världen och uppförts av några av världens främsta körer. Han har även sommarpratat i Sveriges Radio och skriver just nu på sin första bok för Norstedts.

På albumet Time som följs upp med porträttkonserter i Malmö och Konserthuset Stockholm samlar Jacob Mühlrad flera av sina främsta verk. Musik där han reflekterar över universums arv — och sitt eget. Konserten och albumet är en reflektion kring ”den enda tonen”. En metafor för skapelseberättelsen som den första musikaliska händelsen. I fyra av sina mest uppmärksammade och hyllade verk, Nigun, Anim Semiraus, Time och Kaddish, utforskar Mühlrad sitt eget och universums arv.

”Genom musikens händelseförlopp påminns vi om uppkomsten inte bara till vår egen existens utan även universums”, säger Jacob Mühlrad.

Körverket Time utgår från berättelsen om Babels torn i gamla testamentet, ett av Bibelns mest kända stycken, där människorna är i färd med att bygga en stad med ett torn upp till himlen. För att hindra människorna från att lyckas skapar Gud alla världens språk. Time är en metafor för vår tids utmaningar, där olika språk och kulturer möts och behovet av samtal över nationsgränserna ökar, och samtidigt tidlöst då människor i alla tider varit beroende av att kommunicera med varandra. 

Jacob Mühlrad växte upp i en judisk familj och var som barn djupt troende. Musiken såg han som Guds skapelse. I dag finner han musiken helig i sig själv. Men de religiösa elementen är framträdande i hans verk, både tematiskt och musikaliskt. Han beskriver Big bang som en stor musikalisk händelse och refererar till tiden vi lever i som en ”fortskridande efterklang” likt ekot från en gonggong.

I samarbete med Universal Music Sweden

Konserthuset Stockholm invigdes 1926 och är ett av Sveriges vackraste exempel på den nyklassicistiska stilen inom arkitektur och design. Konserthuset Stockholm skapades av arkitekten Ivar Tengbom och smyckades av tidens ledande formgivare och konstnärer, som till exempel Carl Milles, Isaac Grünewald och Carl Malmsten. Ivar Tengboms vision var att bygga ett antikt tempel till musikens ära nära polcirkeln. 

Under Stora konstvisningen visar guiden dig runt i Konserthusets foajéer och salar, och berättar om konstskatterna, husets tillkomst och långa historia.

Se Antikmagasinet, SVT Play, om Swedish Grace och Konserthuset, öppnas i nytt fönster

Violinisten Malin Broman är konstnärlig ledare för Musica Vitae, hon är även konsertmästare i Sveriges Radios Symfoniorkester samt verksam som solist. Här gästas Broman och Musica Vitae av sopranen Lisa Larsson – mycket efterfrågad på de internationella opera- och konsertscenerna.

Lisa Larsson har sedan många år ett nära samarbete med tonsättaren Rolf Martinsson och här får vi uppleva henne i Till skuggan av en verklighet för sopran och stråkorkester. Hon är även solist tillsammans med Malin Broman i Felix Mendelssohn-Bartholdys känsloladdade Infelice! – olycklig!, som här framförs i arrangemang av Rolf Martinsson. Betydligt mer rofylld är Pamela Harrisons A Suite for Timothy för stråkorkester: musik hon skrev 1948 till sin sons ettårsdag.

Britta Byström är en av Sveriges mest spelade tonsättare. Hon har skrivit flera stycken där ordet promenad – walk – ingår i titeln: Four Walks för viola och kontrabas, A walk to Tchaikovsky för stråkorkester, A Walk to Värmland för blåsorkester. Här får vi höra hennes A walk by heart för stråkorkester.