Konserthuset Stockholm

Konserten visas på Konserthuset Play

***

Världsartisterna Andris Nelsons och Håkan Hardenberger torde knappast behöva några närmare presentationer. Hardenberger är en regelbunden gäst i Konserthuset, och av många ansedd som världens kanske främste trumpetare i det klassiska musiklivet – och en förnyare av repertoaren för instrumentet genom mängder av beställningsverk och uruppföranden. Lettiske Andris Nelsons är chefdirigent både för Boston Symphony Orchestra och Gewandhausorkestern i Leipzig. Han gästade Kungliga Filharmonikerna senast 2014 i samband med Nobelkonserten. 

Mieczyslaw Weinbergs (1919–96) musik har först efter tonsättarens död börjat upptäckas i väst. Kungliga Filharmonikerna framförde för första gången ett verk av Weinberg i samband med konserten med Mirga i februari 2021. Det finns enormt mycket att hämta hos denne produktive tonsättare, bland annat 26 symfonier och 17 stråkkvartetter. Solokonserterna är färre, men av dessa är trumpetkonserten från 1967 en av de viktigaste. Musiken hör till Weinbergs mest växlingsrika från den här perioden, och uttrycken rör sig från det tillspetsade, lätt modernistiska till det grimaserande och parodiska. Vännen och kollegan Dmitrij Sjostakovitj ska ha kallat det innehållsdigra, tresatsiga verket en ”symfoni för trumpet och orkester”. Hardenberger och Nelsons har nyligen givit ut Weinbergs Trumpetkonsert i en inspelning på dvd (Accentus/Naxos), med Gewandhausorkestern i Leipzig.

När Dvorák slog igenom för en bredare publik utanför tjeckien med sin Symfoni nr 6, var det för de flesta den första kontakten man upplevt med den redan erfarne symfonikern Dvorák. I de fem tidigare symfonierna hade han utvecklat sitt symfoniska språk, lånat från andra mästare för att nå fram till en personlig mix. Visst hörs inflytandet från Brahms, liksom från Schubert och Beethoven, men också det vi kan kalla äkta Dvorák. Som i tredje satsens furiant: en svängig böhmisk dans. Symfoni nr 6 är på så sätt ett nyckelverk. Här fann Dvorák sin egen röst, och skärpte sedan sin egenart ytterligare i symfonierna nr 7–9.   

Nyskriven symfoni av Benjamin Staern.

Benjamin Staern är en av landets mest spelade och uppskattade tonsättare. Hans musik är djup personlig och präglas av stark klangkänsla. Färger är något mycket påtagligt för Benjamin Staern; han nämligen synestet – toner och klanger framträder i mycket specifika färger för honom, och den egenskapen är i högsta grad verksam också i själva komponerandet.

Verklistan innehåller allt från orkester- och kammarmusik till solostycken och elektroakustisk musik. Många orkestrar och ensembler runt om i Europa och Asien har framfört hans musik. Han har också fått en rad priser och utmärkelser, bland annat det stora Christ Johnson-priset 2012, Sveriges finaste tonsättarpris.

Sånger om bländvit kärlek komponerades på beställning av Helsingborgs Symfoniorkester för alten Anna Larsson. Staern beskriver verket som ett musikdrama i fem episoder. Det handlar om spontan förälskelse, intimitet, längtan, svek och slutligen den överjordiska, ouppnåeliga, bländvita kärleken. De fem tonsatta dikterna är skrivna av Karin Boye.

Impulsen till andra symfonin fick Benjamin Staern när han hörde Lili Boulangers D’un soir triste i dirigenten Cathrine Winnes SVT-serie She composes like a man, och blev fascinerad. ”Min symfoni bygger på vissa fragment ur Boulangers verk, men jag gör en sorts remix”, säger han. ”En tyngdlös, meditativ musik. En själavandring till Paradiset, om man så vill.”

Symfonin är Kungliga Filharmonikernas beställningsverk, och det är just norska Cathrine Winnes – chefdirigent för Blåsarsymfonikerna – som leder orkestern. Vi får också höra inspirationskällan till symfonin, Lili Boulangers D’un soir triste, som från en stilla och tungt skridande inledning växer till betvingande styrka.

Konserten visas på Konserthuset Play

***

Den amerikanska violinisten och tonsättaren Marc O’Connors musik sticker ut med sin livfulla mix av bluegrass, country, jazz och klassisk musik. Emily’s reel är tillägnad cellisten Yo-Yo Mas dotter som tack för att Ma spelade O’Connors Appalachia waltz som extranummer vid en konsert där han hade framfört Bachs cellosviter. Musiken är oftast svängig och virtuos men har ibland ett stänk av melankoli, som i Old country fairy tale.

Mitt i konserten bryts raden av O’Connor-låtar med musik av Augusta Read Thomas som av många anses vara en av Amerikas idag mest betydande tonsättare. I Silent Moon gestaltar hon suggestivt ett vinterlandskap i natten, bara upplyst av den stillsamma månen. Lugnet, säger hon, är en förutsättning för att återskapa den energi som frigörs när ljuset återvänder.

Virtuos klarinettkonsert av Benjamin Staern.

Benjamin Staern är en av landets mest spelade och uppskattade tonsättare. Hans musik är djup personlig och präglas av stark klangkänsla. Färger är något mycket påtagligt för Benjamin Staern; han nämligen synestet – toner och klanger framträder i mycket specifika färger för honom, och den egenskapen är i högsta grad verksam också i själva komponerandet. Verklistan innehåller allt från orkester- och kammarmusik till solostycken och elektroakustisk musik. Många orkestrar och ensembler runt om i Europa och Asien har framfört hans musik.

Om Wave Movements säger Benjamin Staern att det är musik som gradvist förändrar sig under styckets gång. ”Det är som att titta på en våg som sköljer över en, ett skådespel utan dess like samt att reflektera som en spegel.” Tre delar går i varandra. Först en rytmisk, suggestiv uppmaning som följs av melodisk, mystisk mittendel. Allt sammanfattas i en avslutande koral där de tidigare elementen slås samman.

Klarinettkonserten Worried Souls komponerades för Karin Dornbusch och belönades med det stora Christ Johnson-priset 2012, Sveriges finaste tonsättarpris som delas ut av Kungliga Musikaliska Akademien. Motiveringen löd: ”Med häpnadsväckande förmåga hanterar han stora musikaliska former på ett originellt och personligt sätt, i ett verk präglat av rikt varierad orkestrering och bländande virtuositet i solostämman”.

Solists vid den här konserten är precis som vid uruppförandet den internationellt verksamma svenska klarinettisten Karin Dornbusch. Hon har gjort en rad uppmärksammade konserter och hennes inspelningar med klarinettkonserter av Nielsen, Kaipainen och Fernström Grammisnominerades i kategorin Årets klassiska solist.

Benjamin Staerns första symfoni Polar Vortex beställes av Musikaliska Akademien 2012 som en gåva till symfoniorkestrarna i Norrköping, Helsingborg och Gävle som då firade 100 år. Den dramatiskt färgade musiken är ett budskap till världen om att se klimatförändringen i världen. Namnet Polar Vortex syftar på ett väderfenomen med starka virvlar vid jordens poler som orsakar extrem kyla.

Vi möter gästande Gävle Symfoniorkester under ledning av Emil Eliasson, en av de mest uppmärksammade unga svenska dirigenterna.