Konserthuset Stockholm

Efterlängtad återkomst när en av Sveriges mest internationella artister bjuder på jazz och pop

”Ruset från konserten 2019 i Grünewaldsalen är fortfarande kännbart. Kort efter konserten vidtog andra tongångar i form av avskildhet, livemusiken upphörde och vi befann oss plötsligt i ett väntrum. När nu dörren öppnats igen är längtan till min kommande konsert i Grünewaldsalen att likna vid den längtan jag hade som barn inför julafton.”

Det säger Sylvia Vrethammar, en av Sveriges mest internationella artister med oräkneliga framgångsrika turnéer och gästspel i Skandinavien, Tyskland, England, Brasilien, Kina och USA bakom sig.

Vid den här konserten har hon med sig en traditionell jazzkvartett som förgylls med en träblåskvintett. Musikerna kommer både från jazzen och den klassiska musiken och låtarna vi får höra känner vi igen som typiska för Sylvia – med ett undantag! Brasilien har fått ge plats för mer jazz och pop. Naturligtvis finns kompositörer som Vinicius de Moraes och Antonio Carlos Jobim bredvid Cole Porter, Lennon/ McCartney, George Gershwin och Stevie Wonder. Alexander Gietz och Sylvia själv bidrar med kompositionen Back in Town som också namngett konserten.

”En vän tände musiken i frasen ’When you’re back in town, give me a call’ säger Sylvia. ”Sedan föll denna svängiga enkla komposition på plats och jag citerar gärna textraden: ’Stars shine from heaven when spring is here!’ Med mitt nya album More Champagne ska vi fira detta tillsammans”.

Den engelska tonsättaren Dorothy Howell (1898–1982) väckte stor uppmärksamhet 1919 med den symfoniska dikten Lamia. Musiken är inspirerad av John Keats dikt med samma titel. Hennes skicklighet med orkestern gjorde att hon redan under sin livstid kallades ”Den engelska Strauss”. En gång berömd är hon i dag tämligen bortglömd, men möjligen väntar en renässans. Kungliga Filharmonikerna framförde det här verket för första gången i februari 2021, under ledning av Mirga Gražinytė-Tyla.

Av Prokofjevs fem pianokonserter är den tredje hans mest spelade och älskade. Den har sedan uruppförandet i Chicago 1921, med tonsättaren själv som solist, förblivit en modern klassiker. Det är musik med massor av energi men också elegans och melodisk skönhet. Den virtuosa solostämman tas vid den här konserten om hand av Roland Pöntinen, en av Sveriges i särklass främsta pianister.

Sist Carl Nielsens fjärde symfoni – musik som förstås den danske dirigenten Thomas Dausgaard är förtrogen med men också ett verk som Kungliga Filharmonikerna känner väl efter både turnéer och cd-inspelning med Sakari Oramo. Symfoni nr 4 har undertiteln ”Det uudslukkelige” (Det outsläckliga). Det är dramatisk musik som skrevs mitt under första världskriget, berömd bland annat för sin duell mellan två pukspelare.

En färgsprakande gala

Med glöd och kreativitet förvandlar hundratals ungdomar Konserthuset Stockholm till ett konstpalats med fokus på klimatet och framtiden. Under våren har musik- och esteteleverna på Södra Latins gymnasium skapat en livfull och inspirerande föreställning som bjuder på enastående uppvisningar av orkestrar, ensembler, sångnummer, hoppfulla dramatiseringar, projicerade skapelser och högklassiga dansuppvisningar. Redan i foajén möts vi av skulpturer och vi får möta dansare i kostymer skapade av återbruksmaterial för att sedan sköljas in i en föreställning under temat klimatpåverkan och vår kamp för en renare framtid.

Gästartister är tidigare elever från Södra Latins spetsutbildning i musik: Petra Marklund, Alexandra Büchel och Fredrik Zetterström

Eventuellt överskott skänks till kampen för klimatet.

Sedan januari 2016 finns en ”orkesterakademi” knuten till Kungliga Filharmonikerna. Den internationella RSPO Orchestra Academy är en högre akademisk specialutbildning för unga musiker. Under ledning av Kungliga Filharmonikernas stämledare och Musikhögskolan i Piteå drillas musikerna  individuellt, i kammarmusikspel och i orkesterspel. Man presenterar sig också genom ett antal offentliga kammarmusikkonserter – som här, i den stora avslutningskonserten med årets akademister.

Inledningsvis hör vi ett uruppförande, nämligen musik för blåsarkvintett av den unge (född 1998) finländske tonsättaren och pianisten Arttu Ahovaara. Han är numera bosatt i Sverige och har bland annat studerat vid Gotlands tonsättarskola. Uruppförandet följs av ytterligare en blåsarkvintett: Samuel Barber skrev Summer Music på 1950-talet, ett verk som inramas av bluesiga toner och däremellan ges också utrymme åt solistiska utflykter. 

Från blåsare till stråkar. Engelsk-amerikanska Rebecca Clarke skrev Lullaby and Grotesque 1930, och av titelns ”vaggvisa och groteskt” förstår man genast att det blir stora kontraster i den här duon för violin och cello. Dvorák skrev sin stråksextett på bara två veckor, våren 1878. Vid den här tiden hade Dvorák börjat uppmärksammas allt mer och den tidvis folkligt dansanta sextetten plockades snabbt upp på repertoaren världen över.