Tonsättarfestival

Årets internationella tonsättarfestival i Konserthuset ägnas den tyske tonsättaren Jörg Widmann, en av den nutida klassiska musikens största stjärnor. Hans mångskiftande, variationsrika och fantasifulla musik står ofta i förbindelse med kända klassiska och romantiska tonsättare som Mozart, Beethoven, Schubert och Brahms, men är samtidigt omisskännligt förankrad i vår tid.

Jörg Widmanns unika mix av tradition och innovation har gjort honom till en av världens mest framförda nutida tonsättare. När Bachtrack, den stora Londonbaserade internationella musiktidningen online, 2018 undersökte vilka moderna tonsättare som spelas mest kom Widmann på tredje plats efter Arvo Pärt och filmmusikkompositören John Williams.

Jörg Widmann är född och uppvuxen i München men numera verksam i
Berlin. Båda föräldrarna var amatörmusiker och spelade stråkkvartett hemma. Som tonåring, har han berättat, hade han två idolbilder uppsatta på väggen. Den ena var Miles Davis, den andra Pierre Boulez. Långt tidigare, vid sju års ålder hade han börjat spela klarinett, men var under en period helt uppslukad av att spela keyboard i ett skolband.

Efter en konsert med bandet stals hans keyboard, en Yamaha DX7. Det var en stor förlust, som han ändå idag är tacksam över, för det fick honom att återvända till klarinetten och fokusera på sin klassiska karriär.

Jörg Widmann studerade komposition för Kay Westermann, Wilfried Hiller och Wolfgang Rihm, som haft stor betydelse för honom. Idag, som en av de mest spelade nutida tonsättarna, framförs Widmanns kompositioner regelbundet av orkestrar som Berlinfilharmonikerna, New York Philharmonic, Orchestre de Paris, BBC Symphony Orchestra och många andra.

Han beskriver sig som traditionell.
”Jag är inte på Facebook, och jag skriver mina noter för hand.” Han är också djupt rotad i den europeiska klassiska musiktraditionen, men säger samtidigt att hans musik reflekterar vår värld, det vi ser och upplever runt omkring oss. Han har också ett stort intresse för konst och refererar gärna till poesi – eller kanske snarare till poeter – för att förklara sina tankegångar. När han en gång fick frågan om han lyssnar mer till sitt hjärta än till sitt intellekt när han komponerar, hänvisade han till en anekdot om den passionerade tyske författaren och romantikern Rainer Maria Rilke. I den uppmanar en kvinnlig bekant Rilke att träffa Siegmund Freud, för det skulle sannolikt ge honom många insikter. Rilke ska ha svarat att ”jag är rädd jag kommer att förlora mycket av min kreativitet om jag fullt ut förstår den”.

Om vi tolkar Widmann rätt vill också han behålla en del av skapandets irrationella, eller i alla fall oförutsägbara dimension.

Den mångsidige Widmann är en framstående klarinettist, utbildad först i München och sedan vid Juilliard School of Music i New York. Han har framträtt som solist med orkestrar som Wienfilharmonikerna, Gewandhausorchester Leipzig och Münchens filharmoniker. Och bland dirigenterna han samarbetat med finns Daniel Barenboim, Christoph Eschenbach och Kent Nagano.

I samband med uruppförandet av Am Anfang – I början – för orkester och recitation beställt av Opéra Bastille i Paris till 20-årsjubileet 2009 gjorde Jörg Widmann också debut som dirigent. En karriär som under de senaste åren blivit alltmer central. Han kommer också att leda Kungliga Filharmonikerna vid två av konserterna under tonsättarfestivalen som ägnas hans musik, bland annat vid invigningskonserten då vi får höra hans Con Brio med inslag från Beethovens åttonde symfoni, och den andra violinkonserten med hans syster Carolin Widmann som solist, där mittensatsen öppnar ”ett vitt förgrenat andligt kosmos, en resa i det inre”.

— Göran Persson