Filharmoniker eller symfoniker?
Vet du vad det är för skillnad på filharmoniker och symfoniker? Det är hög tid att gå till botten med en fråga som återkommer och presentera sanningen om dessa filharmoniker.
Symfoniorkester och filharmonisk orkester, vad är det egentligen för skillnad?
Den frågan ställs med jämna mellanrum, och ibland kan man höra spekulationer om att det skulle röra sig om skillnader i sammansättning eller numerär. Det korta svaret är: det är ingen skillnad alls. Det är olika namn för samma sak, alltså en fullstor orkester med ca 100 musiker, avsedd för framför allt den symfoniska repertoaren.
Ser man däremot till ordens ursprung kan man ändå spåra vissa skillnader. Symfoniorkester är det beskrivande namnet på en orkester som spelar symfonier, det är givet. Ordet ”symfoni” kommer av grekiskans ”symfonia”, som betyder samklang. Det var i slutet av 1800-talet som termen ”symfoniorkester” började användas, vid den tid då orkestrarna nådde det stora format som vi har i dag, men orkesterkulturen som sådan är givetvis betydligt äldre än så.
Ordet filharmoni, med sammansättningen av grekiskans ”filos” och ”harmoniko”, betyder ungefär vän av harmoni eller kärlek till harmoni: ”harmoni” i den musikaliska betydelsen då, snarare än den känsla av harmoni som man kan uppnå i hängmattan i skuggan av en vacker ek en sommardag.
”Filharmonisk” kom att användas av många musiksällskap, och det var under framför allt 1800-talet som en mängd Filharmoniska Sällskap skapades världen över. Musiksällskapen var samlingspunkten för musikälskare, ”filharmoniker”. En viktig aktivitet hos sällskapen var att arrangera konserter. Om en orkester kom till under sällskapets flagg, var det också naturligt att ge orkestern sällskapets namn.
En av världens äldsta orkesterinstitutioner med just sådana rötter är norska Bergens Filharmoniske Orkester. Den orkesterns anor löper bakåt till 1765, då Musikselskabet Harmonien föddes. Orkesterns ursprungsnamn var följaktligen Musikselskabet Harmoniens Orkester. The Philharmonic Society, äldst i Storbritanninen, grundades i London 1813. Den äldsta amerikanska orkestern, The New York Philharmonic Orchestra, är sprungen ur The Philharmonic Society of New York (1842).
Med tiden blev ”filharmoniker” en beteckning på en orkester av den här typen, och inte nödvändigtvis med koppling till ett filharmoniskt sällskap. Ett exempel är just Kungliga Filharmonikerna, som visserligen föddes ur ett sällskap men inte med just ordet ”filharmonisk” i sitt namn, nämligen Konsertföreningen i Stockholm.
Konsertföreningen bildades 1902 av Tor Aulin, Wilhelm Stenhammar och John May för att ”giva konserter, ägnade att höja intresset för orkestermusik samt i samband därmed underhålla en fast orkester i Stockholm.” Föreningen var därmed startpunkten för Konsertföreningens orkester, vars namn 1957 ändrades till Stockholms Filharmoniska Orkester och därefter, 1992, till Kungliga Filharmoniska Orkestern i Stockholm – som vi kort och gott kallar Kungliga Filharmonikerna.
En annan mer vardaglig och praktisk finess med ”symfoniker” och ”filharmoniker” är att namnen särskiljer orkestrar i samma stad från varandra, som Wiener Philharmoniker och Wiener Symphoniker, eller London Philharmonic Orchestra och London Symphony Orchestra.
Men, bortsett från de mer delikata frågorna kring speltekniska och konstnärliga skillnader mellan olika orkestrar, är alltså en filharmonisk orkester och en symfoniorkester beteckningar på orkestrar av precis samma typ.